Gängskjutningar är ett allvarligt problem i många svenska städer. Nyköping får aldrig hamna i samma situation, anser Urban Granström.
– Även om Nyköping har sina problem är vi relativt förskonade i jämförelse med till exempel Eskilstuna. Jag tänker bland annat på skjutningen där en mamma och ett barn skadades. Vi måste göra allt för att undvika en liknande utveckling här, säger han.
I trygghetsarbetet ser Socialdemokraterna olika satsningar som centrala, som de pågående projekten med att skapa en mötesplats i Brandkärr och en samlingsplats i Oppeby. I Stenkulla vill Socialdemokraterna skapa en familjecentral.
En annan del som Urban Granström lyfter fram är EST: En modell för brottsprevention där polisen, kommunen och en del fastighetsbolag samarbetar för att skapa trygghet i bostadsområden.
– Vi vill gärna ha med fler aktörer i det arbetet, säger han.
Ända sedan 1990-talet har Nyköping varit en växande kommun. För Socialdemokraterna är det viktigt att den utvecklingen fortsätter.
Med ökad inflyttning skapas ökade intäkter, något som är avgörande för att skapa förutsättningar att möta de utmaningar som välfärden står inför, menar Urban Granström.
– Visst ökar kostnaderna när Nyköping växer men inte i samma omfattning som intäkterna.
Tillgång på bostäder är av avgörande betydelse när en ort växer. I Nyköpings tätort byggs det som aldrig förr. Där är någon ytterligare stimulans sannolikt inte nödvändig, anser Urban Granström.
– Det är annorlunda på orterna runt omkring. Vi har initierat ett arbete för att få fram mer mark att bygga på, bland annat i Nävekvarn. Dessutom ändrar vi direktiven för Nyköpingshem, så att de kan bygga bostadsrätter, bland annat på de mindre orterna.
Enligt Socialdemokraterna är det viktigt att Nyköping växer på ett ekonomiskt, socialt – och ekologiskt hållbart sätt. För att kommunen ska bli fossilfri vill partiet bland annat inrätta ett klimatpolitiskt protokoll, berättar Urban Granström.
– Tanken är att kommunen, näringslivet och föreningar ska samarbeta för att fe ned utsläppen av koldioxid.
Klimatprotokoll finns till exempel i Uppsala. Där sträcker sig klimatprotokollen över en period på tre år. När perioden är slut görs ett klimatbokslut för att se hur utvecklingen har varit och ett nytt protokoll fastställs.