Elever som läser naturbruksprogrammet med inriktningen trädgård på Öknaskolan får 264 501 kronor i skolpeng. På bilden syns Linn Stafrin, Julia Isaksson, Stella Stenshamn och Matilda Bäckman.
En elev som läser naturbruksprogrammet med inriktningen trädgård på Öknaskolan får 264 501 kronor i skolpeng och en elev som läser på ekonomiprogrammet på Nyköpings gymnasium får 79 994 kronor, vilket innebär att det skiljer nära 185 000 kronor mellan den dyraste och den billigaste gymnasieutbildningen i Nyköping. Näst minst, 84 441 kronor, får elever på samhällsvetenskapliga programmet på Nyköpings gymnasium.
– Det är inget lokalt fenomen att trädgårdsutbildningen har den kostnaden. Det är dyra program, oavsett var du tittar i landet, säger Mats Denninger (C), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Nyköpings kommun.
Alla program får bidrag till bland annat läromedel, lärare, elevhälsa och skolmat, men sedan skiljer det sig mellan programmen.
– Det kan behövas till exempel garage, verkstäder och fordon på bygg- och anläggningsprogrammets inriktning anläggningsfordon, medan humanistiska programmet klarar sig utan den typen av investeringar och lokalytor. Den skillnaden speglar sig i bidragsbeloppet, säger Torbjörn Ekman, sakkunnig på barn- och ungdomsnämnden.
Linn Stafrin, Casper Arnstein och Carl Larsson på Öknaskolan. Och en väldigt nyfiken ko.
Lotta Lindberg Thompson, verksamhetschef för Sörmlands naturbruk, som omfattar bland annat Öknaskolan, förklarar att naturbruksprogrammet har stora kostnader i form av maskiner, redskap och utrustning.
– Det kan vara allt ifrån traktorer till trädgårdsredskap, men vi behöver även tillgång till markytor för mark- och parkskötsel. Det är väldigt individuellt på skolorna hur man väljer att genomföra en sådan utbildning och vad skolan har för resurser, säger Lotta Lindberg Thompson.
"På hästinriktningen har vi 14 egna skolhästar, ett stall och stora ridbanor", säger Lotta Lindberg Thompson, verksamhetschef för Sörmlands naturbruk. På bilden syns eleverna Julia Isaksson och Stella Stenshamn.
Hon fortsätter:
– På hästinriktningen har vi 14 egna skolhästar, ett stall och stora ridbanor som behövs för att elever ska kunna uppnå skolans alla kursmål. Det är klart att sådana resurser kostar pengar, och så ska de underhållas och förvaltas.
Ett samverkansavtal för gymnasieutbildning finns mellan Nyköpings kommun och kommunerna i Norrköping, Finspång, Katrineholm, Vingåker och Oxelösund. Grundsyftet är att en Nyköpingselev ska kunna söka kommunala gymnasier i de städerna som en förstahandssökande.
Leonora Holst, Tilda Snäck och Filippa Bärg studerar hotell- och turismprogrammet på Nyköping Strand utbildningscentrum. Skolpengen för det programmet ligger på 110 994 kronor.
– Det skapar möjligheter för elever som till exempel vill läsa till frisör, som inte finns i Nyköping. Men det handlar också om att man inte ska behöva starta dyra utbildningar i flera kommuner, säger Torbjörn Ekman, sakkunnig på barn- och ungdomsnämnden.