"Mycket talar för att det blir färre vita jular de kommande decennierna", säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI. Arkivbild
Om du har några år på nacken och minns din barndoms jular som vitare än nu så har du rätt. Åtminstone om du levt ditt liv i östra Sörmland. Enligt SMHI:s statistik är chansen för en julafton då snön täcker marken betydligt mindre nu än för ett halvsekel sedan.
– Under åren 1961-1990 var chansen för en vit jul ungefär 60-70 procent i Nyköpingstrakten. 1991-2020 var chansen 30-40 procent. Det är en väldig skillnad för Nyköpingstrakten. Rent allmänt kan man säga att trenden är att det blir varmare och därav får vi ett mindre utbrett snötäcke. Det blir helt enkelt en mindre chans till en vit jul, säger Emma Härenstam som är meteorolog på SMHI.
Och hur ser den senaste prognosen ut för i år? Blir det en vit jul 2023?
– Jag vill inte ge någon siffra, men chanserna är goda. Vi har en kall julhelg framför oss och ett omfattande lågtrycksområde som närmar sig. Under torsdagen dundrar det in och det ser ut som att det kommer komma snö med blöta inslag. Sedan under fredagen och lördagen ser det ut som att nederbörden kommer att falla som snö. Det finns goda förutsättningar, säger Emma Härenstam.
Just nu ser det ut som att det stökigaste vädret inträffar under torsdagskvällen och att det hinner lugna ner sig till lördagen.
Hur kommer det då att se ut under framtidens jular? Erik Kjellström är professor i klimatologi på SMHI och berättar att det finns en tydlig trend.
– Om man tittar på de två väderstationerna i Stockholm och Linköping som har sammanhängande observationsserier mellan 1900 fram till i dag täckte snön marken under juldagens morgon i 47 procent av fallen. Bryter man ut åren 1990 fram till nu är det nere i 30 procent för Linköping och 33 procent för Stockholm, säger han.
– Det här betyder inte att den trenden kommer fortsätta exakt så, men mycket talar för det. Att det blir färre vita jular de närmaste decennierna, fortsätter Erik Kjellström.
Vad beror det här på?
– Det är väldigt tydligt att den globala uppvärmningen till stor del påverkas av atmosfärens halt av växthusgaser, främst koldioxid. Det finns ett närmast linjärt samband mellan samlade koldioxidutsläpp över tid och den globala temperaturökningen. Lokalt kan det finnas andra saker som påverkar. Om snötäcket försvinner blir det också ännu varmare, då det dels isolerar från den uppvärmda jorden, dels reflekterar ut solens strålar i rymden igen.