Tobias Ossmark arbetar just nu med att sammanställa de svar som kommer in från Nyköpingsborna till arkitekturstrategin.
Svaren i den digitala enkäten ska användas för att ta fram Nyköpings första arkitekturstrategi. Strategin kommer att styra när det planeras för hus, gator och parker och blir bland annat något att "sätta emot kortsiktiga ekonomiska intressen", som kan finnas hos vissa byggaktörer, säger Tobias Ossmark, strateg inom arkitektur och kulturmiljö i Nyköpings kommun.
– Det är också viktigt för de många seriösa aktörer vi har – de får ett stöd att utforma de attraktiva miljöer som medborgarna önskar, säger han.
Strategin är en del av en nationell arkitekturpolitik som antogs för snart sex år sedan. Många kommuner har redan antagit sina strategier och nu är det Nyköpings tur.
Och några utgångspunkter har redan satts:
– Dels ska kulturmiljön och grönskan ses som centrala resurser i stadsutvecklingen, dels ska utvecklingen för en sammanhållen stad, både visuellt och funktionellt, stöttas, säger Tobias Ossmark.
Inför framtagandet samlas också invånarnas tankar och idéer om miljöerna i den växande staden Nyköping in. Hittills har runt 300 personer svarat på vad som idag är det bästa med stadsmiljön och vad som är viktigast att förbättra.
De historiska miljöerna och byggnaderna, och kontakten med vatten är två av de områden som Nyköpingsborna lyft fram som det bästa med stadsmiljön i dag.
– Vi är positivt överraskade över det engagemang som visats. Framför allt i fritextsvaren – där har det sagts många kloka och bra saker, säger Tobias Ossmark.
I de hittills inkomna svaren tycker Nyköpingsborna att det som i dag är det bästa med stadsmiljön är de historiska miljöerna och byggnaderna. Viktigast att förbättra anses torg och levande stadsgator vara. Det här ligger också i linje med vad kommunen vill utveckla, säger Tobias Ossmark.
– Vi kommer också arbeta med en plan för en levande stadskärna och vi har fått en hel del bra input till det arbetet i svaren.
Torgen och levande stadsgatorna är det som flest personer skulle vilja förbättrades. Det ligger i linje med vad kommunen också vill utveckla, säger Tobias Ossmark.
Det finns dock en återkommande oro i svaren, som gäller byggnadshöjder, men exakt vilken höjd de får ha kommer inte att regleras i strategin.
–Däremot kommer den kunna stärka utvecklingen av en stad som håller ihop, och skalan utgör en viktig del av det, säger Tobias Ossmark.
Och än finns möjlighet att svara – enkäten har fått förlängd svarstid till den 19 januari.
När svaren sammanställts ska förslaget gå ut på remiss i kommunen och även byggaktörer får möjlighet att ha en åsikt. Sista steget är att politikerna i kommunfullmäktige får säga sitt. Förhoppningen är att arkitekturstrategin blir klar under första halvåret 2024.