Matilda Söderqvist, jaktvårdskonsulent.
Det krisar för den sörmländska älgen. Kalvarna som föds väger för lite, strax över 50 kilo, jämfört med kalvar i andra län som brukar väga över 60 kilo. Korna föder kalvar för tidigt i livet och det gynnar inte beståndet i längden.
– Det är därför många områden endast väljer att skjuta älgkalv, även om det låter motsägelsefullt så är det bra för beståndet, säger Matilda Söderqvist, jaktvårdskonsulent, om älgjakten som börjar i dag, 8 oktober.
Resonemanget är följande: kor har bättre förutsättningar att få större kalvar och att få kalv oftare, dessutom har de också större chans att föda två kalvar. Det är därför bättre att skjuta av de unga kvigornas kalvar. Då får kvigan bättre förutsättningar till nästa brunst vilket i ett senare led bättrar på den sörmländska älgstammen.
Den sörmländska älgen ligger just nu i en fejd med annat klövvilt i länet. Den ständigt ökande stammen av dovhjort har gjort att tillgången till mat minskat drastiskt.
– Förutom jägarna så ligger det ett ganska stort ansvar på markägare, om man vill ha en älgstam kvar, på att plantera rätt trädslag på marken samt att se till att man har bra med föda till älgen i skogen. Vi brukar prata om rase, alltså rönn, asp, sälg och ek. Dessa träd är en viktig födoresurs för älgen och även många andra djur, berättar Matilda Söderqvist.
Ted Lagrelius visar var skotten ska sitta för att få godkänt.
Hur man än vrider och vänder på det ska ett vapen ändå avlossas, det är ju det som är grejen med jakt. Södermanlands Nyheters reporter fick därför i uppdrag att provskjuta en älgstudsare.
– Du ska få skjuta en serie som alla måste klara av för att bli godkänd för jägarexamen, säger Ted Lagrelius, skytteinstruktör.
Totalt avlossades tolv skott mot måltavlan, som både stod still och rörde på sig i olika moment.
Ted Lagrelius instruerar hur man ska sikta för att sätta skottet.
– Fan, du skjuter ganska bra ändå, säger Ted Lagrelius efter de första fyra skotten.
Sedan gick det utför i samma hastighet som kulan lämnar vapnet. Efter tolv skott stod det klart att det inte skulle nå upp till godkänt, tre av fyra skott landade i skottområdet.
Klart är att jakt omgärdas av bra mycket mer regler än vad gemene man kanske tror.
I uppskjutningen ingår att skjuta på både stillastående mål och en rörlig måltavla.
80 meter bort står måltavlan.
Ted Lagrelius och Matilda Söderqvist.
Tomhylsor som visar storleken på de olika kaliber som finns.
Det blir en del tomhylsor efter ett skjutpass.
– Det är inte bara att gå ut i skogen och skjuta en älg. Den rör sig i fem meter per sekund som snabbast. Klarar man inte att skjuta då så ska man inte göra det, säger Ted Lagrelius.
Han påpekar också en sak, som i sammanhanget kan vara värd att nämna.
– Det är inte så att alla går ut med avsikten att skjuta ett djur. Det handlar minst lika mycket om det sociala. Att tillhöra ett jaktlag.