Saman Rahimi kämpar hårt för att få ett jobb i Sverige.
Saman Rahimi kom till Sverige från hemlandet Iran med sin gravida hustru Niloufar i augusti 2024, för att plugga och jobba. Eftersom hans bror redan bor i Nyköping så valde de att bosätta sig här.
Sedan dess har han sökt vad han uppskattar är runt 400 it-relaterade jobb – utan resultat. Detta trots att han har tio års erfarenhet som nätverksspecialist och en masterexamen inom samma område från Rouzbahans universitet i Iran, 2022.
Nu har han även börjat söka lågkvalificerade jobb, som städare.
– Jag har provat allt och jag måste även prova detta för jag har inte fått ett så bra resultat hittills, säger han.
Saman Rahimis situation är inte unik. I Sörmland var 12 500 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen under det tredje kvartalet 2024. Drygt hälften av dem, 6 400 personer, är födda utanför Europa.
Enligt Erik Karlsson på Arbetsförmedlingen är gruppen heterogen och består av både högkvalificerade personer och personer utan högre utbildning.
Saman Rahimi kom till Sverige med ett studentvisum. Tanken var både att ta en masterexamen i AI och språk vid Stockholms universitet, och jobba parallellt. Eftersom hans besparingar från hemlandet snabbt tappar i värde måste han hitta ett jobb.
För en månad sedan föddes dessutom dottern Lena och den finansiella situationen blev mer kritisk.
– Jag har jobbat i mer än tio år inom mitt område och hade aldrig kunnat föreställa mig vara arbetslös under en längre tidsperiod. Jag är orolig över att ett långt avbrott kommer leda till att jag förlorar kontakten med mina kunskaper som jag jobbat så hårt för att utveckla.
Totalt har jobbsökningarna resulterat i fyra intervjuer, men jobberbjudandena lyser med sin frånvaro.
Han tror att språkbarriären och hans bakgrund som persisk medborgare sätter käppar i hjulet vid ansökningsprocesserna. Han studerar svenska för invandrare (sfi) och kan prata flytande engelska.
– Alla mina släktingar är förvånade över att det är så svårt för icke-européer att få jobb i Sverige, säger han.
Erik Karlsson är företagsrådgivare på Arbetsförmedlingen.
Erik Karlsson på Arbetsförmedlingen håller med om att språket kan vara en anledning till att många inte får jobb.
Det kan också vara så att personer med en utländsk examen blir stoppade tidigt i rekryteringsprocesserna eftersom utbildningarna inte anses jämförbara med de svenska, eller för att de anses föråldrade. Ibland krävs en svensk gymnasieexamen.
– Det handlar om att få en chans att visa upp sig. Passar man inte in i ramen för en digital ansökningsprocess så får man inte chansen.
Rådet som Erik Karlsson ger till Saman Rahimi och andra i hans situation är att ha ett öppet sinne.
– Har man sökt 400 jobb så måste man analysera varför man inte kommer vidare. Kan jag vara anställd någon annan stans i världen, men vara bosatt i Nyköping?
Är företag i dag fyrkantiga vid rekryteringar?
– Både och. Många tänker traditionellt medan andra tänker nytt och bredare. Många vill såklart ha alla kriterier uppfyllda, men när man tänker på vad man måste göra avkall på så kanske man måste tänka annorlunda än tidigare.
Erik Karlsson anser att samtliga inom den icke-europeiska gruppen har chans att få jobb, men de kanske måste söka andra jobb än tidigare, tänka nytt och ta del av ny kunskap.
Saman Rahimi med frun Niloufar och nyfödda dottern Lena.
För Saman Rahimi finns ändå en ljusning i sikte, trots allt.
Hustrun Niloufar har tio års erfarenhet som programmerare från hemlandet, en bransch som är enklare att ta sig an, enligt maken. Men först måste hon uppdatera sina kunskaper och anpassa dem efter den svenska arbetsmarknaden.