– Det är nog både första och sista gången som vi behöver göra något sånt här, säger Joakim Olsson.
Kungskobran Sir Väs smet ut från sitt hem på Skansenakvariet och var sedan på rymmen i en dryg vecka. Efter flera dagars fruktlöst letande kontaktades Tullverket av Skansen. Gruppchef Joakim Olsson och ytterligare en kollega från Skavsta åkte upp till Stockholm för att hjälpa till.
– Vi har två "backscatters", som de kallas. De gör att vi kan röntga väggarna och se vad som finns mellan. Vi använder de vanligtvis för att scanna bilar, dörrar, däck, bensintankar. Allt som man kan gömma något i, säger Joakim Olsson.
Med hjälp av Tullverkets handburna röntgenapparater söktes lokalerna av och efter sex timmar hade man hittat ormen. Ovanpå terrariet som han hade flytt ifrån. Men när personalen försökte få ut Sir Väs så försvann han igen.
– Skansen har ett väldigt högt säkerhetstänk. Vi var alltid tvungna att ha någon med oss när vi rörde oss i lokalerna. Och skulle man bli biten så var det tydligt var ormserum fanns och vilket sjukhus man skulle åka till. Så med tanke på konsekvenserna och att deras personal blev trött så bröt de insatsen vid 02-tiden mellan torsdag och fredag.
För att inte stressa upp ormen så låg man lågt under fredagen, men Joakim Olsson och röntgenapparaten kallades in till lördagen igen.
Kände du någon rädsla under insatsen?
– Nej, jag kände mig väldigt trygg med tanke på att deras säkerhetstänk var så högt. Är man rädd så ska man nog inte göra en sån här arbetsuppgift. Men man måste samtidigt ha respekt för det här vilda djuret som du har att göra med.
Efter närmare sju timmar med nya röntgensökningar i lördags påträffades ormen i en vägg uppe i taket. Inte alls långt ifrån platsen där han sågs två dagar tidigare.
När personal började borra och såga i väggen ringlade Sir Väs i väg igen. Det blev till slut Kalle Melkersson, reptilansvarig på Tropicarium i Kolmården, som fann ormen. Den hade då krypit tillbaka till terrariet på egen hand.
För Joakim Olsson och Tullverket blev det en annorlunda och nyttig insats.
– Vi har inte haft den här typen av röntgenutrustning så länge och det var ett jättebra sätt att under någorlunda kontrollerade former få testa den, vad den går för och vilka begränsningar den har, säger han.