På fredagen kunde ett större antal skarvar ses i Nyköping. Men om de är här för att stanna eller bara är på genomresa är än så länge osäkert.
Under torsdagen och fredagen kunde skarvarna ses på den västra sidan av ån, mellan Östra trädgårdsgatan och Hamnvägen. Flera läsare har hört av sig till tidningen och frågar sig om något kommer att göras för att få bort dem. En läsare skriver att han bott i närheten av ån i fem år, men aldrig tidigare sett skarv där, och i en lokal Facebookgrupp ondgör sig många över fåglarna och önskar att de skjuts.
Men om skarvarna bara är på genomresa, eller om de avser att stanna vid Nyköpingsån, är för tidigt att säga.
Viktor Persson är viltsamordnare vid länsstyrelsen. Han säger att skarvarna vid den här tiden på året återvänder norrut från sydligare delar av Europa.
– De är på väg upp nu, och de stannar av längs kusten från Skåne ända upp till Västerbotten, säger han.
Därmed är det möjligt att de snart kommer att dra vidare.
Men det kan inte heller uteslutas att de letar efter nya boplatser, eftersom skarven kan börja häcka redan tidigt på våren.
På senare tid har det blivit vanligare att skarvar etablerar sig i eller nära tätbebyggda områden, och att de överhuvudtaget söker sig längre in mot fastlandet, enligt Viktor Persson. Varför det är så vet man inte säkert, men minskad tillgång på fisk till havs skulle kunna vara en orsak.
– Man misstänker att födan är begränsad längre ut, säger Viktor Persson.
Skarvar intar Nyköpingsån nedanför slottet. På senare tid har det blivit vanligare med skarvar i tätbebyggda områden, kanske för att det är ont om fisk längre ut till havs.
I östra Sörmland finns sedan tidigare flera häckningsplatser för skarv. Den största kolonin finns på Korpholmen i Oxelösund. Där räknas 1 836 bon under en inventering 2021, skriver länsstyrelsen på sin hemsida.
Även i Trosa finns skarv, som också sökt sig in mot land. Förra året beviljades skyddsjakt på 500 skarvar i Tureholmsviken i Trosa. Då var huvudskälet att skydda fisken i området. Tureholmsviken har identifierats som ett viktigt område för reproduktion och tillväxt för rovfiskar, och blev fiskefredningsområde 2021.
Skarvar på Snöholmen i Trosa.
Länsstyrelsen kan bevilja skyddjakt på skarv, till exempel om det finns risk för skador på egendom eller för just fisk. En skarv beräknas äta omkring ett halvt kilo fisk per dag.
Men om det skulle kunna bli skyddsjakt även i Nyköping, om skarven etablerade sig här, är enligt Viktor Persson för tidigt att säga. En bedömning måste alltid göras från fall till fall.
– Man kan inte generalisera och säga att bara för att de är i en tätort så blir det skyddjakt, utan det beror på omständigheterna, säger han.