När de sista eleverna lämnar Nicolaiskolan i juni 2014 gapar området tomt. Efter drygt 130 år som Nyköpings skolcentrum är det definitivt slut, åtminstone som högstadieskola.
Nyköpings kommun planerar nämligen att använda den gamla skolan, huvudbyggnaden, annexet längs Västra Kvarngatan och gymnastiksalen, även i framtiden.
— Det finns ju ett stort behov av lokaler för låg- och mellanstadieklasser. Västra skolans elever använder redan i dag gymnastiksalen och slöjdsalarna, säger Henrik Haugness, planeringschef i Nyköpings kommun.
— På Nicolaiskolan finns det plats så att man kan skapa två parallellklasser, men det här måste naturligtvis utredas, säger Henrik Haugness.
Området kring Nicolaiskolan ligger centralt men upplevs av många som tillslutet och stängt. Dessutom är det öde under de mörka kvällstimmarna och upplevs som en barriär mellan de två stadsdelarna Väster och Öster.
— Vi vill att Nicolaiområdet ska bli en del av staden, därför vill vi öppna upp det, säger Henrik Haugness.
Ett sätt är att dela den stora grusade skolgården i två halvor genom att bygga en gång- och cykelväg som förbinder Västra Storgatan med Folkungavägen. På så vis återskapas historien, där låg en gång Skolgatan som lades igen redan 1915.
Ett annat sätt är att göra en öppning i det guldbladerade staketet mot Västra Storgatan. Staketet ger en känsla av instängdhet och hör egentligen inte alls hemma på platsen. Det inramade ursprungligen en gård bakom huset på Västra Storgatan 31 men revs när staten bytte till sig mark och byggde nytt för länsstyrelsens verksamhet.
Det tredje sättet är att bygga om och anpassa den gamla rektorsbostaden och vaktmästarbostaden och samtidigt rensa upp i den lilla parken, Johan Skyttes park.
— Där kan det finnas olika verksamheter som kafé, restaurang eller kontor. Tillsammans med Westerlingska gården, som ligger alldeles intill, ger det möjligheter att utveckla området och parken kan bli mer uppskattad, säger Henrik Haugness.
Söder om parken finns det gamla polishuset, som i dag heter Stillehuset, där kommunen har kontor. Det kan så småningom byggas om till bostäder, små lägenheter.
Politikerna i kommunstyrelsen har skickat ut ett programförslag på samråd och allmänheten ska få lämna sina synpunkter. Därefter väntar själva detaljplaneringen.
När kan då allt detta bli verklighet?
— Inom två eller tre år, säger Henrik Haugness.