Färre barn i Nyköping lever i barnfattigdom jämfört med övriga landet. Ändå oroas 12 procent av eleverna i årskurs sju, nio och i tvåan på gymnasiet över sin familjs ekonomi. Mest oroliga är flickorna. Men skillnaden är också stor mellan olika stadsdelar. I Brandkärr finns överlägset flest barn som lever i ekonomisk utsatthet, enligt Nyköpings kommuns rapport om folkhälsa.
Inkomsterna i sig behöver inte påverka barns uppväxt, men om låga inkomster hänger ihop med arbetslöshet och större psykisk ohälsa blir påverkan större.
– Ofta hänger låga inkomster ihop med andra typer av problem. Det kan skapa en viss typ av känsla i området och skolan. En känsla av hopplöshet som kan påverka även de barn som har det bra hemma, säger Ylva Brännström Almquist, vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
– Den viktigaste inverkan är på ungas framtidstro. Ens omgivning påverkar vad man tror är möjligt för en själv och vad man kan göra med sitt liv.
Enligt Ylva Brännström Almquist har skolan en viktig roll. Skolans sammansättning hänger ofta ihop med områdets sammansättning och kan förstärka den typen av negativ framtidsbild. Men skolan kan också fungera kompenserande.
– Det tror jag starkt på, men det kräver mycket medvetenhet om sammansättning och beredskap att göra något åt det. Det görs inte med lätthet, men jag tror att det finns stor potential för skolor att motverka den här typen av effekter.
Även förskolan har en vikig roll, konstateras i Nyköpings kommuns rapport om folkhälsa. Förskolan kan fånga upp de barn som lever i social utsatthet, men både storlek på barngrupper och personalens utbildningsnivå kan påverka kvaliteten. I Nyköping är barngrupperna på de kommunala förskolorna större än i riket som helhet. Däremot är fler förskollärare högskoleutbildade i Nyköping.