Tidigare i veckan skrev SN en artikel om de sjunkande resultaten i den kommunala gymnasieskolan. Då sa andre vice ordförande i en av Nyköpings utbildningsnämnder, Jan Bonnier (M) att skolan aldrig borde ha byggts utan att pengarna borde ha lagts på utbildning istället. Nu går han även till attack mot "Nyköpingsmodellen".
– Min uppfattning är att Nyköpingsmodellen är en katastrof. Det här är bara politiskt tyckande. Finns ingen som helst vetenskaplig kunskap om att det här skulle vara bra. Man ser till att alla måste gå i de här skolorna i princip, bortsett från friskolorna, säger Jan Bonnier.
Jan Bonnier ifrågasätter om skolan ens är bra för integrationen.
– Man har gjort en SALSA-bedömning. Kollat på ungdomars olika förutsättningar och tagit in si och så många invandrarbarn och från särskolan. Gjort ett överslag så att alla klasser får samma värde. Sedan konstaterar man att det här blir väldigt bra för integrationen. Det här finns inget vetenskapligt belägg för någonstans.
Han tror även att klassernas blandning av elever från olika ekonomiska, etniska och sociala grupper inte är bra för lärandet.
– Idén är väl att det ska finnas dragarbarn. De som är bra i en klass ska dra alla andra. Det finns inget vetenskapligt bevis för det. Däremot finns det vetenskapligt belägg för att ju mer heterogen en klass är desto svårare är den att lära.
Så du tror att det skulle vara bättre för samhället om det var mer homogena klasser?
– Ja, absolut. Tryggare för eleverna och bättre för kunskaperna. Man går ju i skolan för att lära sig inte för att vara politiskt korrekt.
Moderaterna röstade för det här i kommunfullmäktige. Hur gjorde du?
– Jag tog den här diskussionen internt. De trodde på den här modellen.
Så du röstade för nya skolan i kommunfullmäktige?
– Jag röstade inte emot den. Ibland måste man ge sig. De andra Moderaterna tyckte att det här var en bra idé.
Socialdemokraternas toppolitiker i skolfrågor Kent Pettersson (S) ställer sig bakom Nyköpingsmodellen.
– Jag tror på så stor elevblandning som möjligt. Nyköping har båda modellerna. På låg- och mellanstadiet har vi redan segregationsmodellen. Den funkar om man ger påslag till de skolor som har det tuffast.
Kent Petterson anser att det finns vetenskapligt stöd för att båda modellerna fungerar pedagogiskt men förordar Nyköpingsmodellen.
– Den är bra av pedagogiska skäl men den skapar också ett mer harmoniskt samhälle. Människor med olika bakgrund lär känna varandra.