När städer breder ut sig försvinner fåglarnas naturliga boplatser och de tvingas anpassa sig efter människan. För kajorna, till exempel, går det utmärkt.
I en enkät om Sveriges kommuners erfarenhet av kajor i stadsmiljö från 2008, svarade 44 kommuner att de var ett problem. Nyköpings och Strängnäs kommuner uppgav då att kajan var ett problem, medan Eskilstuna kommun rapporterade att kajan "i bland upplevs som ett problem".
– I Katrineholm är kajorna helt klart ett problem, men sedan är ju frågan vad man ska göra åt problemet, säger Torvald Duan, skogsförvaltare på Katrineholms kommun.
Del av orsakerna till kajproblemen är att fåglarna upplevs som ohygieniska. Den smutsar ner med träck, river upp sopor och stora flockar av kajor kan vara skrämmande. Men så länge kajorna inte utgör en olägenhet för människors hälsa, anses de inte vara ett problem enligt miljöbalken.
Åtgärder och olika metoder för att avskräcka stora kajbestånd eller andra fåglar som stör i stadsmiljön finns och har testats. Avskjutning har endast visat kortvarig effekt, precis som skrämselskott. Övertäckning av skorstenar och andra håligheter har visat god effekt mot fåglarnas häckning. Belysning av träd där kajor ofta övernattar bedöms vara en relativt bra metod för att punktvis motarbeta fåglarna.
I kommuner som Katrineholms har en del av metoderna testats. Några av kajornas favoritgranar har tagits bort och belysning av träd fungerar bra.
– Vi har försökt att flytta på kajorna med skrämselskott, men de är inte rädda. Vi har testat att skjuta fåglarna också. Då kände de igen jägaren till slut och det hjälpte inte. De är smarta, kajorna, säger Torvald Duan.
Uppmaningen från kommunen är att inte slänga ut mat till småfåglarna, det lever kajorna gott på. Det handlar om att försvåra för fåglarna, berättar Torvald Duan.