I snart 60 år har invånare i Nyköping och Oxelösund kastat sopor på Björhult. Men snart är det slut med det.
Hon är renhållningschef inom Nyköpings kommun. Tillsammans med tillförordnade driftchefen Tony Steen blickar de ut över delar av soptippen Björshult. Vi står på 10–15 meter höga berg av sopor: tvättmaskiner, spisar, konservburkar, plastdunkar och allt vad vi kastat och ansett som sopor sedan 1964.
Avfallet är täckt med jord. Snart ska här växa fram en grön kulle.
Sopor sågs tidigare inte som en produkt med energi eller skäl att återvinna. Allt slängdes i en och samma soptunna. Vem minns inte sopnedkastet i flerbostadshusen? De fanns i varje trappuppgång och där slängdes allt: batterier, matavfall, kläder som sedan transporterades till tippen.
För 59 år sedan uppstod Björshult. Den växte och är idag nästan lika stor som 60 fotbollsplaner!
Före Björshult tog varje stad, samhälle, by hand om sina egna sopor. I Stigtomta, Ålberga, Nävekvarn och delar av Nyköping syns fortfarande spår efter gamla soptippar.
Nu händer mycket inom avfallsverksamheten. Nya avfallsplaner, som varje kommun numera enligt lag är skyldig att ha, ska beslutas senare i år av Nyköpings och Oxelösunds politiker.
Arbetet med att täcka över och sedan stänga Nyköpings och Oxelösunds gemensamma soptipp Björshult har påbörjats, liksom arbetet med att se över hur varje hushåll ska ta hand om sitt avfall.
Björshult ska stängas som den ser ut idag.
– Om 15 år ska Björshult var sluttäckt och det kommer inte finnas någon verksamhet. Vi har gjort en liten utredning om vad man skulle kunna använda området till. Solcellspark kanske? säger Emelie Nylund.
Det finns gas i marken och därför ska området vara inhägnat.
En del av den verksamhet som idag finns på Björshult ska flyttas. Förmodligen utmed vägen till avfallsanläggningen.
Inom några år ska Nyköpings och Oxelösunds kommuner ansvara för miljöstationerna. Samtidigt ska hushållen i större utsträckning ta hand om sina egna sopor.
Samtidigt ska Nyköping och Oxelösund införa nytt insamlingssystem av avfall, senast år 2027. Varje hushåll ska omhänderta metall, plast, papper, kartong och matavfall i kärl. Flera kommuner i Sverige har redan detta.
Det är EU och även Sveriges riksdag som beslutat om mål att återvinna mer av vårt avfall. År 2020 motsvarade hushållens avfall 449 kilo per person i Sverige.
De så kallade miljöstationerna med containrar kommer finnas kvar och övertas av kommunen. I dag är det förpackningsindustrin som ansvarar för dem.
– De ska användas för till exempel förpackningar som inte ryms i hushållens kärl, säger Emelie Nylund.
En stor flock måsar lyfter över sopberget.