"Lönekartläggning visar att en socialsekreterare i Nyköping tjänar tusentals kronor mindre än kollegorna i övriga Sörmland", berättar Niklas Fogelgren och Johanna Kullman Böö.
Personalomsättningen på enheten för ekonomiskt bistånd är ett exempel. Där jobbar 30 socialsekreterare. Under 2023 slutade tolv personer och fram till och med maj 2024 hade ytterligare fem sökt sig bort.
Totalt finns det cirka 110 socialsekreterare i Nyköping. Även på de andra enheterna är personalomsättningen stor.
– En del söker sig till kranskommunerna. Där är lönerna högre, säger Niklas Fogelgren, ordförande i lokalföreningen av fackförbundet SSR, som tillsammans med fackförbundet Vision organiserar socialsekreterare.
Arbetsgivaren är medveten om de låga lönerna. I en lönekartläggning som socialförvaltningens ledning presenterade i våras står det att socialsekreterarna har "markant" lägre löner i Nyköping än de har i Sörmland och i riket.
Skillnaden kan uppgå till tusentals kronor i månaden, visar kartläggningen.
Kartläggningen visar också att socialsekreterarna har betydligt lägre löner än andra jämförbara yrkesgrupper i kommunen.
Personalomsättningen som de låga lönerna ger upphov till riskerar i förlängningen att gå ut över tredje man, menar Johanna Kullman Böö, ordförande för Visions lokalavdelning.
– Kompetens går förlorad och för klienterna blir kontinuiteten lidande. För samhället i stort medför ett sämre förebyggande arbete andra former av kostnader, säger hon.
Gabriel Billing, verksamhetschef på socialförvaltningen, var med och tog fram lönekartläggningen. Han delar fackens analys att de låga lönerna i Nyköping påverkar personalomsättningen och att det i sin tur kan få negativa effekter på verksamheten.
I lönekartläggning skriver ledningen att socialförvaltningen står inför stora utmaningar, bland annat i form av gängkriminalitet. Det "kräver den erfarenhet vi har och vi behöver säkerställa fortsatt god stabilitet i verksamheten", står det.
Ledningen skriver också att en hög personalomsättning riskerar att leda till andra kostnader. I en stabil arbetsgrupp ökar chansen att hitta bra hemmaplanslösningar när barn far illa, i stället för att besluta om dyra placeringar i HVB-hem eller familjehem.
Tidigare i år vände sig Gabriel Billing därför till politikerna i Nyköping och begärde 4,2 miljoner kronor i en riktad insats med syftet att höja lönerna. Även divisionschef Jan Holmlund stod bakom begäran.
Svaret från politikerna blev nej.
Varför sa ni nej?
– Löner är inte en fråga för politiken utan de sätts i en lönerörelse. Och vi ska inte lägga oss i vilka löner en viss personalgrupp har. Det kan göra att andra personalgrupper känner sig orättvist behandlade, säger Urban Granström (S), kommunalråd.
Gabriel Billing, verksamhetschef på socialförvaltningen, delar fackens analys. "Nu när politikerna har sagt nej till en riktad satsning måste socialförvaltningen hitta ett annat sätt att hantera situationen", säger han.
Frågan är hur socialförvaltningens ledning nu tänker agera för att minska personalomsättningen bland socialsekreterarna.
– Vi behöver hitta ett annat sätt att hantera situationen. Vi har en bra dialog med politiken och ska försöka höja lönerna i samband med de vanliga lönerevisionerna, säger Gabriel Billing.
För facken är det inte tillräckligt. Om det enbart hänger på lönerevisionerna kommer det att ta för lång tid innan lönerna för kommunens socialsekreterare har närmat sig lönenivåerna i övriga länet och i riket, anser man.
– Det är brist på socialsekreterare i hela landet. Det finns en stor risk att fler väljer att sluta i Nyköping och i stället tar jobb i andra kommuner, säger Niklas Fogelgren och Johanna Kullman Böö.