Granbarkborren gynnas när klimatet blir varmare. Den måste ha minst 18 grader i luften för att kunna flyga. Det måste dessutom ha varit plusgrader hela dygnet någon vecka innan den kan börja svärma.
– Jag är upprörd och arg, säger Björn Sundblad, boende i Nyköping och flitig besökare av Janstorps naturreservat som ligger sydost om Arnö.
Han står i de leriga spåren som en skogsmaskin orsakat. Vid vissa platser är körskadorna halvmeter djupa. Björn Sundblad är mycket irriterad på kommunens sätt att hantera avverkningen i skogen.
– Det är en okänslighet från dem som bestämmer, säger han.
Det är fläckvisa granbarkborrsangrepp i naturreservatet som fått kommunen att anlita en entreprenör att avverka skog. Björn Sundblad tycker avverkning är en naturlig följd men vänder sig emot tillvägagångssättet och tidpunkten.
– Det är direkt olämpligt att ge sig ut när vi haft den blötaste oktober i mannaminne. Kunde de inte ha väntat tills tjälen kommer eller använt hästar? säger han.
Skogsstyrelsen gick ut redan i början av september med att årets angrepp är över, det vill säga granbarkborrarna börjar gå in i vintervila. De flesta av skalbaggarna gräver sig ner i marken över vintern, men en viss andel, framförallt i södra Sverige, blir kvar i barken.
Björn Sundblad kan därför inte se att det skulle vara så bråttom utan anser att kommunen borde ha väntat.
Den mest ideala tiden för att ta bort angripna granar är på försommaren, berättar Susanna Ek, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.
– När de svärmar och kryper in i nya granar. Då har man ett fönster på ungefär åtta veckor, säger hon.
Att ta bort träd på hösten kan ha en viss effekt för de stammar där bark fortfarande sitter kvar.
– Men oavsett kommer de att behöva hålla koll på skogen, säger hon.
Kommunen är medvetna om att tidpunkten inte är idealisk, sensommar eller när marken frusit är bästa tiden för skogavverkning, för att minimera körskador. Något de dessutom informerar om på en lapp som sitter vid naturreservatets parkering.
Kommunens markförvaltare Anders Jönsson delar dessutom Björn Sundblads upplevelse av Janstorpsskogen i nuläget.
– Det ser för bedrövlig ut, jag tycker inte heller det är kul att besöka Janstorpsskogen och se de där fula spåren, säger Anders Jönsson.
Han förklarar att kommunen känt sig tvingade att avverka när det fanns en lucka i schemat hos det bolag som sköter avverkningen.
Kommunen har 19 områden runt om i kommunen där de behövt göra insatser för att bekämpa granbarkborren.
– Vi hade ett schema och tyvärr kom det regn när vi befann oss i Janstorpskogen.
Sörmland är hårt drabbat av skalbaggen. När det optimala fönstret för att avverka infann sig ville många skogsägare avverka samtidigt. Att avbryta avverkningen i Janstorp för att vänta till nästa sommars granbarkborrsfönster öppnar sig vågade inte kommunen. De ser en risk att de står utan maskiner och vet inte hur lång tid det kan ta.
– Det var svårt att få en resurs och då vill man inte gärna släppa den. Då är det risk att hamna sist i kön och det kan ta lång tid till nästa gång.
Eftersom träden dör blir de även en säkerhetsrisk om de skulle falla över besökare, förklarar Anders Jönsson.
Varför använder ni inte hästar?
– Det skulle nog ta lång tid och bli dyrt. Framförallt tidsaspekten är det svåra.
Över 1000 kubikmeter timmer har avverkats efter att granbarkborren förökat sig under sommaren i naturreservatet och skadat skogen.
Över tusen kubikmeter trä har forslats ut från naturreservatet.
– Vi kör storskaliga metoder för att det är det vi har tillgång till, inte för att vi inte bryr oss. Vi hade otur med tajmingen.
Åtgärder för att försöka reparera markskador ska göras inom kort.