– Kurs, praktik, ny kurs, ny praktik men inget jobb, säger Quali Ali.
Hela källaren i Nyköpings gamla brandstation är fylld av skjortor, tröjor, byxor, skor och annat som folk har skänkt till olika insamlingar.
Kvinnorna tar hand om och sorterar kläder, det som är alltför trasigt eller smutsigt slängs för att återvinnas, annat lagas och lappas och skickas sedan vidare till behövande.
De utför ett handfast arbete, som dessutom gör nytta.
Alla kvinnorna har gått Sfi i Nyköping och lärt sig grunderna i svenska språket. Men när de inte lyckats få ett jobb, många gånger på grund av dåliga kunskaper i svenska, har de stannat hemma, blivit allt mer isolerade och sedan tappat den svenska de lärt sig.
En ond spiral, eller kanske moment 22, du måste kunna svenska för att få ett jobb, men för att lära dig svenska måste du ha ett jobb.
För att bryta den spiralen deltar sex somaliska kvinnor i ett nytt språk- och arbetsmarknadsprojekt.
– Det här är kvinnor som är aktiva i hemmet, men som är arbetslösa, säger Karin Hertz, handledare på Arbetsmarknadsenheten i Nyköpings kommun.
Tanken är att svenska språket ska växa fram naturligt, genom samtal.
– På den här kursen arbetar vi tillsammans, pratar och diskuterar. Efter tre månader sitter vi faktiskt och pratar svenska vid kaffebordet, säger Karin Hertz.
Men språket är också fyllt av nyanser och obegripligheter. Smaka på några typiskt svenska ord som Quali Ali och hennes vänner stöter på nästan varje dag i Nyköping:
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, aktivitetsgaranti, försörjningsstöd.
– Ord som inte existerar ens som begrepp i Somalia. Därför kan det också vara svårt att förstå vad de betyder, säger Abdu Abdala, lärare på Campus Nyköping.
Språket ger en social tillhörighet och ökad självkänsla, man vågar prata och det skrattas ofta i rummet när någon säger fel ibland.
– Det är skillnad mellan svenskar och somalier. Svenskar är så rädda för att det ska låta fel, även fast man kan så törs man inte prata, men det är ju bara att prata på, säger Abdu Abdala.
– Om vi skulle åka till Somalia och prata somaliska på fel sätt så skrattar alla medan svenskar är tysta och säger "det är bra, försök igen".
De här kvinnorna har gått många kurser och varit på många praktiker, men det gav inga jobb.
Vad är skillnaden här?
– Här jobbar vi praktiskt, vi tränar språket tillsammans, de ska söka arbete själva och prata med olika arbetsgivare varje fredag, säger Karin Hertz.
– De går ju inte bara till arbetsförmedlingen, de måste också få hjälp av vänner och andra, skaffa ett nätverk, säger Abdu Abdala.
Samtidigt möts kvinnorna ofta av den svenska tystnaden, när folk inte hälsar i vardagen.
– När jag säger "hej" till grannen får jag ibland inget svar, säger Sagal Mahamed.
Vad säger du då?
– Hej, hej!, säger Sagal med ett leende.