Emma Engvall jobbar som sjuksköterska på den medicinska intermediärvårdsenheten. När hyrstoppet införs 1 februari finns det en risk att enheten måste stänga.
Från 1 februari är det stopp för inhyrda allmänsjuksköterskor. Regionstyret informerades om beslutet i slutet på november. Nu – när det är en månad kvar – stiger personalens oro för att stoppet ska slå mot arbetsmiljön och mot vården.
Sjuksköterskan Emma Engvall är en av dem som oroas. Hon jobbar på den medicinska intermediärvårdsenheten på Nyköpings lasarett. Nu talas det om att enheten kan tvingas stänga i ett läge av personalbrist.
– Vi har informerats om att personalen på min enhet kan behövas på andra avdelningar när stoppet träder i kraft, berättar hon.
Eftersom stoppet sannolikt medför ökad belastning för kvarvarande personal, har Emma Engvall förståelse för det. Om personalen på andra avdelningar går på knäna måste man ställa upp, förklarar hon och berättar att hon själv sannolikt ska jobba på någon av medicinklinikens vanliga avdelningar.
Men hon oroas för sina patienter. På den medicinska intermediärvårdsenheten vårdas människor som är för sjuka för en vanlig vårdplats men som inte behöver intensivvård.
– De kommer sannolikt att vårdas på intensivvårdsavdelningen i stället. Med tanke på arbetsbelastningen oroas jag för att vården kan bli mindre trygg, säger hon.
Magnus Johansson, sjukvårdsdirektör på Region Sörmland, bekräftar att det med en månad kvar till stoppet fortfarande finns luckor i bemanningen.
Enligt regionens egna beräkningar ska runt 80 inhyrda allmänsjuksköterskor ersättas med ny ordinarie personal. Hittills har HR-avdelningen lyckats skriva kontrakt med runt 20 nya medarbetare. För att siffrorna ska gå jämnt ut behövs ytterligare runt 60 sjuksköterskor.
För att klara situationen kan regionen tvingas stänga den medicinska intermediärvårdsenheten i Nyköping – och även minska på antalet vårdplatser, förklarar Magnus Johansson.
– Men det görs bara om det kan ske på ett patientsäkert sätt. Om vi till exempel skulle få ett högt patienttryck på grund av olika infektioner, så kanske vi inte kan minska antalet vårdplatser, säger han.
Enligt Magnus Johansson är det inte ett bra alternativ att avvakta med stoppet. Hyrpersonal är dyrt. Om regionen fortsätter med samma bemanningslösning som i dag, uppstår så småningom hål i regionens ekonomi.
– Då skulle vi tvingas att dra ned antalet vårdplatser på grund av den anledningen.
Lena Lindh, ordförande för Vårdförbundet Södermanland, delar bilden att det finns en oro bland personalen för konsekvenserna av hyrstoppet. Hon är själv orolig för hur arbetsmiljön och vården ska påverkas.
Magnus Johansson, sjukvårdsdirektör på Region Sörmland, bekräftar att det med en månad kvar till stoppet fortfarande finns luckor i bemanningen.
Samtidigt ser Vårdförbundet fördelar med att avdelningarna bemannas med ordinarie personal.
– Inhyrda sjuksköterskor är bra vid olika toppar men de har inte något ansvar för att över tid utveckla vården på en avdelning. Därför finns det fördelar med ordinarie personal. Det blir möjligt att driva vården framåt på ett annat sätt, säger hon.
Sjuksköterskan Emma Engvall har ingen annan åsikt än Vårdförbundet Södermanland. Men hon tycker att regionstyret borde ha gett verksamheten mer tid att genomföra förändringen.
– Minskas antalet vårdplatser kommer en del patienter att få ligga på överbeläggningsplatser. Och vi kommer att få jobba övertid. Stoppbeslutet kanske syftar till att skapa en tryggare vård, men med den korta omställningstiden riskerar effekten att bli den motsatta, säger hon.