Resultaten på de nationella proven ska "särskilt beaktas" när lärarna sätter betyg. Trots detta får många elever högre betyg, än vad de skrivit på proven.
På Vittra Kungshagen hade 79,2 procent av eleverna i årskurs 9 läsåret 2018/19 högre betyg i matte än vad de skrev på det nationella provet. På Fokusskolan var motsvarande siffra 63 procent.
Jan Rosman är chef för Fokusskolan.
– Jag tror att betygen har blivit rätt ändå. Det kan vara så att proven som matteläraren ger är annorlunda än de nationella, men att läraren ser att eleverna kan det här, att de når upp till kraven, säger han.
Även på kommunala Nyköpings högstadium fick många elever högre betyg än på de nationalla proven: I årskurs nio var det 26 procent av eleverna som fick högre betyg i svenska, och 28 procent i matematik, medan endast 10 respektive två procent fick lägre betyg, jämfört med resultatet på provet.
Den 1 september försvinner nästan all statistik över svenska skolor från Skolverkets webbsida. Tidningen har tagit sig en sista titt på den senast tillgängliga statistiken över Nyköpings grundskolor.
Ser man till hur stor andel av eleverna i årskurs 9 som läsåret 2018/19 fick lägst betyget godkänd i alla ämnen, ligger friskolorna Kunskapsskolan och Vittra Kungshagen bäst till. Även vad gäller det genomsnittliga meritvärdet utmärker sig Kunskapsskolan med högst betygssnitt.
Just uppgifterna om elevernas betyg brukar lyftas fram när man vill peka på hur bra eller dåligt det går för en viss skola. Men frågan är hur likvärdiga och jämförbara betygen är mellan olika skolor.
Att betygsinflation, alltså att det sätts för höga betyg i förhållande till elevernas kunskaper, är ett generellt problem har nyligen lyfts av den så kallade betygsutredningen. Det finns ett tryck att sätta för snälla betyg, både från politiskt håll och eftersom skolsystemet är marknadsutsatt, enligt experter.
Ett av förslagen för att komma till rätta med betygsinflationen är att knyta betygen hårdare till resultaten på de nationella proven.
Om detta skulle bli verklighet, skulle många elever sannolikt få lägre betyg, med tanke hur många som i dag får betyg som är bättre än provresultatet.
Johan Skeppstedt, rektor för Vittraskolan, är medveten om riskerna med betygsinflation, och förklarar att lärarna på hans skola särskilt måste motivera om de vill sätta ett betyg som är högre än provresultatet. Han tycker att det vore en bra idé att knyta betygen hårdare till de nationella proven.
Ändå fick alltså närmare 80 procent av eleverna på hans skola högre betyg i matte, än vad de presterade på provet. Rektorn konstaterar att betygen har satts av behöriga lärare och att han litar på deras professionalitet.
– Men visst är det anmärkningvärt när det blir så stor skillnad, säger han samtidigt.
Enligt Skeppstedt ska lärarna under året utbilda sig i bedömning och betygssättning. Han menar också att det sett till hela skolan och alla nationella prov inte finns något generellt mönster av att betygen sätts högre än provresultatet, jämfört med andra skolor i landet.
Jan Rosman tycker att de nationella proven är viktiga som underlag vid betygssättningen, men anser inte att det behövs några mer tvingande regler om att betygen ska knytas till proven.
– Det blir för detaljstyrt, säger han.
Rosman menar, att lärarna är tillräckligt professionella för att sätta rätt betyg ändå.