Strategin, som döpts till Stolt mat i Sörmland, ska fungera som en gemensam agenda. Ansvaret för att driva igenom den ligger hos regionförbundet, Sörmlands Sparbank, Sparbanken Rekarne och länsstyrelsen tillsammans.
– De står för en stor del av finansieringssystemet och kan rikta insatserna mot målen mycket mer nu. Innan har vi haft svårt att förhålla oss till varandra, säger Peter Eklund på länsstyrelsen.
Målen sträcker sig fram till 2020, då förhoppningen är att Sörmland ska vara ett av de tre främsta matlänen i Sverige. Sörmlands matambassadör Hans Naess tror att upplägget kan bli en framgångsfaktor, men bara om de tunga finansiärerna tar det på allvar och inte släpper taget.
– Det är inget snack om att förutsättningarna finns, vi har Sveriges största marknad runt hörnet, men vi måste samla oss kring en gemensam strategi kring maten.
För att få ta del av matpengarna framöver kommer det att ställas högre krav på att leverera resultat kopplat till målområdena.
– Och att man följer upp mer. Ibland går det inte som man tänkt men då ska vi lära av det så att vi inte gör samma sak igen, säger Peter Eklund.
Trots att Matlandet inte har gett någon slående effekt i Sörmland har utvecklingen här gått framåt de senaste åren. Näringen omsätter drygt fem miljarder kronor om året, avsevärt mycket mer än länsstyrelsen trodde när de började arbetet med strategin. På riksplanet visar Jordbruksverkets egna siffror att antalet jobb minskar på landsbygden, men i Sörmland är utvecklingen annorlunda.
– Restaurangbranschen har ökat med 30 procent sedan 2009 och gröna näringar med 22 procent. De allra flesta företagen är små, vi ser mer och mer att företagen börjar växa och att det skapas jobb, men det är långsamma processer, säger Peter Eklund.