Utöver robotar var båten utrustad med radar, kameror, torpeder, och diverse redskap för att hålla sig ifrån fiendens radar.
Claes Linusson är reservofficer i flottan och örlogskapten, och har bakgrund som kapten och stamanställd.
– Vi som har hand om båten är sådana som jag som har varit stamofficerare men på äldre dagar har blivit reservare. Det är kul att hålla igång.
Båten Ystad som ligger i hamnen är ett museifartyg. Det är en robotbåt av typen Norrköping. Under 80-talet användes tolv båtar av samma typ.
– Det är som att köra veteranbil, fast det är ett fartyg. Vi är 30 personer som bemannar Ystad. Nu kommer vi till hamnen som en utflykt med besättningen. Vi har förstått att det finns ett stort intresse från allmänheten.
Intresset, tror Claes Linusson, kan bero på Ukrainakriget.
– Det väcker tankar kring vad som skulle kunna hända. Nu har väl inte Sverige så stor risk att bli anfallet, men kriget visar ändå att det kan hända vilket land som helst. Då vill man förstå vad som kan vara farligt. Det är motorvägar, kärnkraftverk, vattenreningsverk, ståltillverkning. Veteranbåtsflottiljen har ökat medlemsantalet mycket, jag tror att kriget gjort att människor har blivit mer open-minded.
Robotfartyget anlände till Nyköping vid 15-tiden på fredageftermiddagen och många var på plats för att titta.
Stridsskeppet Ystad uppträdde ofta tyst, utan radar, och användes för att signalspana. Det var en torpedbåt som sedan blev robotbestyckad för att anpassas till kalla krigets villkor – den skulle helt enkelt kunna anfalla invasionsflottan från öst.
– Det är ett stridsfartyg som var väldigt användbart och avancerat på 80-talet – och det är mycket pang för pengarna.
Skeppet finansieras med hjälp av turister och företag som betalar för rundturer.
Båten uppträdde ofta tyst, utan radar, och användes för att signalspana. Det var en torpedbåt som sedan blev robotbestyckad för att anpassas till kalla krigets villkor – den skulle helt enkelt kunna anfalla invasionsflottan från öst.
– Det här var de mest avancerade fartygen under 80-talet vad gäller ytattack. Den utgjorde ett väldigt stort hot för de som ville landstiga i Sverige. Tolv skepp med åtta torpeder var, det blir hundra robotar, något man drog sig för att utmana. Vi vet att Sovjetunionen var väldigt rädda för de här fartygen.
Här inne kunde man se de sovjetiska skeppen hota. Claes Linusson nämner flera gånger vilken oreda de tolv skeppen kunde ställa till med i det sovjetiska försvaret.
I maskinrummet är det varmt. Det beror på de tre gasturbinerna på 1 300 hästkrafter. Skeppet kommer fortfarande upp i 40 knop.
Vilken roll spelade båten under kalla kriget?
– Det var några allvarliga incidenter på 80-talet. I Sörmland hade vi incidenter med sovjetiska ubåtar bland annat i Bråviken, Hävringe och nere vid Nävekvarn. 1987 hade man en dykare med undervattenstorped utanför Nävekvarns hamn. De ville spana och se hur man kunde ta sig in till Bråviken.
Båten kan besökas klockan 15.30 och 16.30 på lördagen.
Den togs ur bruk 2005, eftersom tekniken var föråldrad. Då är det billigare att bygga en ny båt än att uppdatera det man har.