En klargöring genomförs efter att ett plan har landat, för att göra det redo för nya uppdrag.
Militärövningen Aurora 23 pågår fortfarande för fullt på Skavsta. Under fredagen var medier och lokala myndigheter på plats, bland annat för att se ett Jas 39 Gripen klargöras efter landning. Piloten som landade det heter Fredrik Juhlin, divisionschef för 211:e stridsflygdivisionen.
– Många gånger är det en skön känsla. Det går snabbt – man kan jämföra med en karusell. Men de flesta gånger har jag så mycket fokus på uppgiften jag ska göra att jag nästan glömmer bort att jag flyger. Det är många system och vapen ska levereras, säger han.
Det svåraste, säger Juhlin, är inte att flyga. Snarare är det kommunikationen nere på marken – att se till att rätt personer gör rätt saker.
Varför är en övning som Aurora 23 viktig, i jämförelse med er vanliga verksamhet?
– Det är kopplat till försvaret av Sverige. Vi har svenska förband, förband från Finland och USA. Vi samarbetar för att försvara vårt land. Andra övningar har att göra med en viss förmåga. Men här testar vi våra egna system, hur vi leder förbanden och vad våra olika enheter egentligen klarar av, säger Fredrik Juhlin.
Fredrik Juhlin firar två decennier som pilot i Försvarsmakten i år.
Piloten har varit i flygvapnet sedan 2003. Han tycker att känslan på jobbet har förändrats sedan Rysslands invasion av Ukraina.
– Vi har ett större allvar i det vi gör. Förut har vi haft inställningen att "jaja, om fem år får vi ett nytt system och då blir allt bättre". Nu har vi fått en annan inställning. Vi får använda det vi har här och nu – och vi ska bli bra på det. Är det ett problem eller om vi saknar något får vi lösa det nu, för det kan hända någonting imorgon. Det märker vi på alla.
När ett Jas 39 Gripen lyfter mullrar det ordentligt. Planet kommer upp i nästan 2 500 kilometer i timmen i maxfart.
Estrid Guldstrand är snart klar med sin militärutbildning.
Flera av de som "muckar" från lumpen gör sin slutövning i samband med Aurora. En av dem är Estrid Guldstrand, som jobbar på FMUndSäkC, eller Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum. Hon håller med Fredrik Juhlin om attityden i Försvarsmakten.
– Det finns absolut en känsla av allvar. Nu har jag bara varit i Försvarsmakten efter invasionen, så jag vet inte hur det var innan. Men alla är väldigt måna om att Försvarsmakten ska bli så bra som möjligt. Världsläget är speciellt.
– Jag är förhörssoldat i ryska, så min uppgift under slutövningen är att genomföra förhör av ryska fångar som vi tillfångatagit. När flygvapnet träffar på motståndare och tar en krigsfånge är det jag som ska utvinna information från krigsfången.
Hur gör man det?
– Det kan vara att man ställer frågor som är aktuella just i den stunden. Till exempel tidskritisk information som vi behöver ta reda på så att inte vi hamnar i någon risk på platsen.
"När jag står väldigt nära och ser en start och landning blir jag fortfarande helt tagen, så är det", säger ställföreträdande flygvapenchef Tommy Pettersson.
Tommy Pettersson, ställföreträdande flygvapenchef, är med och leder flygvapnet i hela Sverige under Aurora 23. Han säger att det är en "fantastisk dag".
– Det är så roligt att få komma ut på förbandsbesök och få visa upp vad vi gör i flygvapnet. Ett av våra teman är totalförsvarssamverkan. Vi står på en i grunden civil flygplats, Skavsta, och samarbetar med civila myndigheter, samtidigt som folk åker på semester på civila terminaler.
Aurora 23 omfattar militärer, militärpoliser, men viktiga är även de civila delarna av totalförsvaret, som Skavsta flygplats.
Även landshövding Beatrice Ask är på plats.
– Skavsta är en central beredskapsflygplats och Sörmland är centralt i Sverige. Det är självklart betydelsefullt att det hålls övningar också här. Vi behöver ett starkare totalförsvar och länsstyrelsen är en del i den civila delen av totalförsvaret, säger hon.
Från måndagen den 8 maj transporteras deltagarna i Aurora hem, vilket kan påverka trafiken.
Soldater vaktar platsen där Jas-planet klargörs.
Aurora 23, som började den 17 april pågår till den 11 maj 2023.