En kaja sitter i taket på Hamnmagasinets uteservering och väntar på ett bra tillfälle att sno till sig lite mat.
På exempelvis Hamnmagasinet i Nyköping är kajorna en återkommande plåga. Fåglarna stjäl mat från gäster och skitar ner.
– I år är det mycket bättre då vi tidigt på säsongen satte in motåtgärder, men förra året var det hemskt, säger Tess Olsson, platschef på Hamnmagasinet.
Då kajor gärna stjäl sopor, har restaurangen satt lock över sopkärlen. Men enligt Tess Olsson har fåglarna då lärt sig lyfta på locken och tar sig ner ändå. Inte heller att plocka undan direkt när gästerna lämnar borden räcker, då det händer att kajorna hoppar ner bara en gäst reser sig.
– Det enda som hjälper är att spruta vatten på dem. De är rädda för vatten, så sprutar man det på dem lär de sig att hålla sig undan, säger hon.
Nyköpings kommun har i dagsläget inget särskilt arbete med att begränsa Nyköpings kajor. Enligt Per Berggren, chef på miljöenheten, har kommunen inte heller märkt av att kajorna besvärar invånarna i någon större utsträckning.
– Vi får in väldigt få klagomål på just kajor. Måsar får vi in fler klagomål på. Får vi in klagomål får vi bedöma från fall till fall om det är en olägenhet för människors hälsa.
Han förklarar att det man kan göra är att se till att kajorna inte trivs lika bra, till exempel genom att inte lämna mat och sopor ute.
– I dagsläget har vi inget åtgärdsprogram för att minska antalet kajor i kommunen, däremot arbetar vi med att se till att ha en bra avfallshantering, säger Per Berggren.
En potentiell åtgärd är skyddsjakt, men det är inget kommunen idag arbetar med.
Det är inte en ovanligt att se skräckfilmsliknande fågelflockar dra över Nyköpings himmel.
– Populationen av kajor har ökat dramatiskt i Sverige, på 70-talet var kajan en ovanlig fågel, säger Staffan Müller som går under titeln "fågelfarbror" på Birdlife Sverige (tidigare Sveriges ornitologiska förening).
Han förklarar att kajorna drar alltmer norrut när det blir varmare i Europa, vilket riskerar tränga undan andra fågelarter.
Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige, ser inte lika drastiskt på kajornas utbredning. Han säger att populationen har en relativt stabil ökning med en procent per år sedan 1970-talet. De upplevda ökningarna är enligt honom främst lokala och beror till stor del på att man märker av kajorna mer, då de blivit oskygga och lärt sig att hitta mat bland människorna.
Varken Naturvårdsverket eller länsstyrelsen arbetar aktivt med kajpopulationen.
– Vi har inget pågående arbete med kajorna, säger Jan-Erik Dalmo, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Sörmland.