I mars 2014 slog ekonomerna larm. Skolorna i Nyköping blödde miljoner och underskottet ökade månad för månad.
Ingen tycks ha haft kontroll över pengarullningen. Trots att skolförvaltningen de senaste fem åren regelmässigt dragit över sin budget, har politikerna inte stängt plånboken. De gigantiska överdragen har inte lett till några konsekvenser.
SN har tagit del av en ännu opublicerad revisionsgranskning. Här får de ansvariga svidande kritik.
Först i slutet av november förra året ingrep kommunstyrelsen handgripligen mot miljonrullningen i skolan. Politikerna beslutade då om ett omedelbart inköpsstopp. Det satte myror i huvudet på personalen. Diskussionerna handlade om ifall förskolor och skolor skulle kunna köpa lussekatter och julpyssel. De inköp som var nödvändiga hade gjorts tidigare under året och panikåtgärden hade bara marginell effekt.
Hur kunde det bli så här?
Enligt revisorerna har kedjan brustit i båda riktningarna. Politikernas krav på att skolan ska hålla budget har inte lett till åtgärder. Och toppcheferna i kommunen har inte heller kommit med förslag som kräver politiska beslut.
Politikerna säger att de reagerat på underskotten och sagt till när sparåtgärderna inte gett resultat. Men politikerna velar. De vill inte säga upp personal eller lägga ner småskolor.
Kommundirektören och ekonomichefen förklarar underskottet med att elevantalet har varierat stort de senaste åren. Därför har man periodvis haft för mycket personal och för stora lokaler i förhållande till antalet barn och ungdomar. Dessutom har politikerna beslutat att höja lärarlönerna utan att skjuta till motsvarande pengar.
Högste skolchefen säger att man flera gånger har tagit upp stora strukturella frågor med politikerna. Till exempel finns många små låg- och mellanstadieskolor som slukar mycket pengar. Nu är barnen också fler timmar i förskolan utan att politikerna skjuter till mer pengar.
Internt finns en stark kritik mot högste skolchefens förmåga att leda verksamheten.
Underlydande chefer beskriver en bristande handlingskraft.
Ledningen är rörig och lyssnar inte på konkreta förslag till besparingar.
En av mellancheferna har till exempel föreslagit att personalen i förskola och skola ska börja betala för sina luncher och uppger att det skulle kunna spara fem miljoner kronor per år. Varken högste skolchefen eller kommundirektören har nappat på förslaget.