Gabriel Onar framför en ikon i kapellet. Under motellåren var det en matsal här.
– Patriarken säger att han vill att vi ska besöka andra kyrkor, föreläsa och bjuda in besökare. Tanken är att bygga upp en liten kyrka eller gästhus så att vi kan ta emot gäster. Så nej, vi är inte instängda här ute, säger 29-åriga Gabriel Onar och skrattar.
Fastigheten vid Kila, längs gamla E4 mitt emellan Nyköping och Norrköping, har tidigare tjänstgjort som motell och privatbostad. Från vägen är det kanske inte jättemycket som skvallrar om att det är en ny verksamhet på plats, förutom en skylt med texten Korsets Kloster.
Här bor Gabriel Onar och fyra andra munkar i landets första syrisk-ortodoxa kloster.
Det är en stor händelse. Johan Dalman, biskop i Strängnäs stift, och patriarken Ignatius Aphrem II medverkade vid invigningen. Han är patriark och den syrisk-ortodoxa kyrkans högsta ledare. Motsvarigheten till påven om man så vill. Andra gäster har rest från Schweiz och Holland.
När tidningen kommer på besök håller patriarken i gudstjänsten. Doften av rökelse ligger tät i det provisoriska tältet. Munkarna stämmer upp i sång.
– Det är på klassisk syriska. Det är mest präster och diakoner som kan tala och förstå det, säger Gabriel Onar, som också har lärt sig språket.
Varför ville du bli munk?
– Jag åkte till ett kloster för några år sedan och fick se hur de lever, och jag tyckte om det. Tidigare har jag jobbat inom bygg- och servicebranchen, sedan har jag studerat teologi på högskola i Stockholm. För mig har det vuxit fram, det är det här jag vill.
Hur kommer det sig att klostret hamnade just här?
– Vi var och kollade på många objekt men det här passade. Läget är bra så patriarken åkte hit från Syrien och skrev på kontraktet. Det är kanske inte så stort en munk klarar sig med lite rum.
35-åriga Charbel Rizk är utbildad civilekonom och har en bakgrund inom bank- och finansvärlden. Nu är han munk.
– Jag kände att det här livet berörde mig. Jag får utvecklas som person och se människan i alla människor, på ett annat sätt. Det är ett kärleksbudskap som växer, säger han.
35-åriga Charbel Rizk är utbildad civilekonom och har en bakgrund inom bank- och finansvärlden. Nu är han munk.
I klostret lever munkarna enligt vissa fasta rutiner: Uppstigning klockan 07. En tidigare matsal har gjorts om till kapell och här hålls gemensam bön fyra gånger per dag. Däremellan sköter de lite olika uppgifter: Arbetar med fastigheten, hantverksarbeten eller översätter litteratur. Klostret har också ett eget bokförlag och försäljningen ger en del intäkter för munkarna.
Alla måste leva i celibat. Utöver det har varje munk avlagt egna löften. Det kan handla om att avstå från kött, till exempel. De har tillgång till dator och telefon, men det finns däremot ingen tv på klostret.
– Man kan säga att vi lever precis som en familj och man har åtaganden gentemot familjen, till livet och till brödraskapet. Vi har en daglig dialog över hur vi bör utforma våra liv och reglerna är inte huggna i sten, det är en dynamisk rörelse på så sätt, säger Charbel Rizk.
Vad hoppas du att munklivet ska ge er?
– Jag tror verkligen på det kristna budskapet. Och att det är ett kärleksbudskap till hela mänskligheten, inte bara till kristna. Vårt hopp är att försöka lära oss se människan i alla och heligheten och integriteten, inte bara i människan men även i naturen som också är helig i någon mening.
Han tillägger:
– Sedan hoppas vi också att Nyköpingsborna vill komma hit och besöka oss.
Patriark Ignatius Aphrem II.