Henrik Anängen, kommunens IKT-samordnare och en av de ansvariga för Nyköpings en dator per elev-satsning, har i veckan besökt Herrhagsskolan. Under elevernas höstledighet tillbringar trettiotalet lärare en förmiddag med att fortbildas i den digitala omställning av skolan som Nyköpings kommun påbörjade för två år sedan.
– En ganska ny funktion som kan vara bra för vissa elever heter röstinmatning. Man kan läsa eller prata in i mikrofonen, så skrivs texten i datorn, berättar han.
Ett entusiastiskt sus går genom klassrummet.
– Det funkar allra bäst om man har ett headset. Och så behöver man artikulera, fortsätter Henrik Anängen och demonstrerar:
– Nu... ska... vi... se... om... det... här... fungerar, artikulerar han långsamt in i mikrofonen på sin dator.
Genast uppenbarar sig texten på skärmen framför vita tavlan. Ett nytt sus går genom klassrummet.
– Men gud vad häftigt, säger en av lärarna.
Lisa Ortman har jobbat som lärare på Herrhagsskolan sedan tidigt 90-tal. När en dator per elev-satsningen startade för två år sedan deltog hon i den stora, gemensamma utbildningen som arrangerades för kommunens lärare.
– Den var jag otroligt besviken på. Många av arbetsledarna försvann medan utbildningen höll på, så vi gjorde inte alltid det som hörde ihop med datorerna, säger hon.
Enligt Lisa Ortman var hon inte ensam om sin kritik mot utbildningen, utan menar att många av hennes kollegor kände att man inte fick det man hade förväntat sig av den.
– En gång fick vi jobba med arbetssättet storyline och fick då klippa dockor. Det fanns inte en tillstymmelse till något kopplat till datorer, vilket var en miss, berättar hon med ett uppgivet skratt, samtidigt som hon påpekar att hon är desto nöjdare med dagens utbildning på Herrhagsskolan.
Enligt hennes kollegor Malin Andersson och Josefine Björkborg König har den digitala omställningen av skolverksamheten inte alltid gått smärtfritt.
– Det har varit mycket strul med teknik med nätverk som inte fungerar, ibland på enskilda datorer och ibland på hela skolan. Datorer har också gått sönder, säger Malin Andersson, som menar att det ibland har försvårat hennes elevers möjligheter att genomföra lektionerna när det bygger på att alla datorer ska fungera.
– Eleverna har också kunnat ladda ner saker som gett virus på datorerna, tillägger Josefine Björkborg König, som håller med om att de tekniska problemen påverkar hela undervisningen.
Förhoppningen är att det ska bli mindre problem nu när kommunen har köpt in läsplattor som stegvis kommer att ersätta samtliga bärbara datorer som lärare och elever använder sig av i skolarbetet.
Ett annat problem rör aktiviteten på sociala medier mellan eleverna, ibland i form av ren mobbning. På Brandkärrskolan, där Malin Andersson tidigare jobbat, har det förekommit bråk som uppstått på sociala medier och som lett till stora konflikter mellan elever.
– Där klev vi in och löste det, så numera är det obligatoriskt med netikett. Det tror jag inte att det var i början, men behovet kom så snabbt, säger hon.
Enligt Josefine Björkborg König är netikett något som man i dag pratar om hela tiden, ett numera naturligt inslag i skolverksamheten som när man annars pratar om värdegrund och vänskap.
– När datorerna var nya för eleverna kom IT-enheten ut och pratade. Vi har varit på föreläsningar och även pratat med föräldrarna, säger hon.