Hemma hos Åsa Ingårda i Inneberga, Runtuna, har föräldrar och andra engagerade invånare samlats för ett morgonmöte. Mitt på bordet brinner stearinljuset och runt omkring ligger plastfickor med namnunderskrifter.
– Vi ska samla 4000 namnteckningar till den 17 augusti. På en vecka samlade vi in över 700, så ingen kan tysta oss. Våra barn har rätt till en fullvärdig utbildning. Och det här är ett sätt för oss att uttrycka oss.
Oavsett var deras barn placeras i skolan, tycker de att det ska finnas tillräckliga resurser för att få en väl fungerande undervisning. Om varken politiker eller tjänstemän kan försäkra kommunens invånare om att så är fallet. Vem ska då göra det, undrar dem.
– När vi frågade Anci Stierna, utbildningschef på Nyköpings kommun, om eleverna kommer kunna uppnå de mål och den trygghet som skolan utlovar, svarade hon att hon inte kunde det. Någon måste väl ta tag i frågan, säger Åsa.
Redan 2012 gjorde den Svenska skolan en störtdykning i PISA-undersökningen, och så har det fortsatt sedan dess. Om det är låg motivation hos elever eller brister i undervisningen råder det delade meningar om. Men om man inte ens har en grundtrygghet är det svårt att utvecklas över huvud taget, menar föräldrarna.
– Vi vet att det är viktigt att få bra undervisning redan i lågstadiet. Där lär man sig läsa, skriva och räkna. Om studieresultaten i Sverige blir allt sämre, hur kan man då börja skära ned på lärare? På Dammlötskolan har redan flera lärare slutat som en effekt av det osäkra läget, berättar Anders Borg, förälder.
Det här är en fråga som drabbat både elever, lärare och föräldrar och som i framtiden hotar hela bygden. Föräldrarna runt bordet upplever att den skolpolitik som nu bedrivs i Nyköpings kommun är undermålig.
– Vi ställer oss kritiska till beställar-modellen som gör det svårt att hitta ytterst ansvariga. Många kommuner tycks lämna den modellen, menar Anders Borg.
När föräldrar och invånare har träffat och varit i kontakt med kommunens tjänstemän och skolpolitiker har det varit svårt att få svar och konkreta besked om framtiden. Engagemanget från kommunens medborgare måste tas på allvar, menar föräldrarna. Dessutom måste det finnas kontinuitet i bemanningen.
– Det får ju inte vara så att barn, föräldrar och lärare går på sommarlov utan att veta om de har någon skola som fungerar till hösten, säger Anders.
Att föräldrarna själva måste driva den här frågan suger musten ur dem, men de kommer inte sluta förrän de får svar. "Ingen skola ska läggas ned" uttrycks gång på gång.
De tittar på varandra, nickar instämmande ...
– Här har du en oneliner, vill de ha avveckling eller utveckling? Avslutar Anders.