Johanna Fröjd visade påsarna med de små torsklarverna.
I solnedgången en augustikväll glider båten Vegas från Källviks brygga genom Östersjöns vatten. Den passerar Sävö mot den 80 meter djupa Tvären. Här ska små torsklarver sättas ut för att sedan, om forskningsprojektet går enligt planerna, växa upp och bli välmående fiskar.
– Syftet är att etablera en metod som kan användas till att öka torskbeståndet, säger Johanna Fröjd, driftledare för forskningsprojektet Recod.
Under sommaren pågår den första perioden med utsättningar av torsklarver, som är förstadiet till fiskyngel. Likt den i Tvären sker även utsättningar i Baggensfjärden i Stockholms skärgård och i Kappelshamnsviken på norra Gotland. Mellan 30 000 och 100 000 larver släpps ut vid varje tillfälle.
– Det är fantastiskt roligt. Varje gång man släpper ut larverna är det mäktigt, säger Johanna Fröjd.
Hur många larver räknar ni med ska överleva?
– Det vet vi inte riktigt. Det är det vi ska ta reda på.
Innan utsättningen av torsklarver krävs en del förberedelser på båten. Vattentemperatur, salthalt, ljus och syre ska mätas. Även planktonprover ska tas.
– Larverna äter plankton när de släpps ut, så vi kollar att det finns mat till dem, säger Johanna Fröjd.
Innan torsklarverna sattes ut i vattnet gjordes planktonprover för att se om det fanns mat till larverna.
När torsklarverna ska sättas ut sänks de ner i vattnet till ett lämpligt djup i en cylinderformad behållare.
– Sju grader är deras favorittemperatur. Ungefär trettio meter ner i Tvären brukar vara ganska lagom. Sedan öppnas ventilerna så att larverna kan simma ut.
Vad önskar ni att projektet ger för effekt?
– Vi hoppas kunna etablera en metod för att storskaligt kunna sätta ut torsk och bidra till torskbeståndet i Östersjön. Men utöver det hoppas vi att våra individer som vi satt ut får växa upp och bli stora och lekmogna torskar.
De torsklarver som sätts ut under sommaren är inte märkta – men planen är att märka dem i framtiden.
– En utmaning är att få tag på fisken igen. I Tvären finns det inte speciellt mycket torsk idag. Skulle vi få en stor ökning av torsk i rätt storlek som passar in i våra utsättningar så är det sannolikt våra.
Maddi Garate Olaizola, doktorand vid Uppsala universitet, och Johanna Fröjd, driftledare för forskningsprojektet Recod.
Anssi Laurila, professor vid Uppsala universitet, säger att planen är att märka larverna i framtiden.
– Torsken är en nyckelkomponent i Östersjöns ekosystem och den enda stora rovfisken. Naturligtvis tänker vi att vi har en bra möjlighet att förstärka torskpopulationen. Men jag kan inte säga procentuellt vilken ökning vi väntar oss, säger Anssi Laurila.
Projektet Recod startade 2020 och genomförs av stiftelsen Baltic waters och Uppsala universitet. På forskningsstationen Ar på Gotland har projektet sitt säte. Genom ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, får forskningsstationen fiskar som sedan parar sig på plats.
Förutom i Tvären utanför Nyköping sätts torsklarver även ut i Baggensfjärden i Stockholms skärgård och i Kappelshamnsviken på norra Gotland.
– Våra fiskar mår kanonbra på stationen, annars hade de inte lekt. Det är en väldigt tydlig markör, om de mår bra eller inte. Ett stressat djur leker inte, säger Johanna Fröjd.
Hon tillägger:
– Våra fiskar växer snabbt när vi får in dem på stationen, för de får ju maten serverad, har rätt temperatur och behöver inte vara rädda för något. De äter en blandning av strömming, skarpsill, musslor och räkor som vi köper in från lokala fiskare och en restauranggrossist.
Vad händer sedan med avelsfiskarna?
– Vi sparar en del fiskar. De blir hälsosammare av att bo på stationen. Sedan hoppas vi på att sätta ut en del av dem till hösten och byta ut mot nya viltfångade Östersjötorskar.