Tröskmaskinen drivs med hjälp av en gammal Grålle-traktor.
– Det här är höjdpunkten på året, säger reservatförvaltaren Robin Pettersson.
Ett tunnland svarthavre vid Stendörrens naturreservat tröskas med hjälp av maskiner från 1950. De drivs så klart av en gammal Grålle-traktor.
– Jag har det här tröskverket. Jag odlar den här marken, plöjer, harvar, sår och skördar. Så nu är det tröskning av svarthavre som läggs in i ladorna inför vintern, säger lantbrukaren Björn Eriksson.
Dagens moderna skördetröskor är dyrbara maskiner som ofta skördar på många olika gårdar för att sprida kostnaden. Så var det även när Björn Erikssons tröskverk var modernt.
Björn Erikssons kontrollerar säckarna med svarthavre från dagens tröskning.
– Alla bönder hade inte ett eget tröskverk, det hade de inte råd med. Så det gick runt till olika gårdar där det tröskades. Och när allt var klart skulle det alltid vara rotmos med fläsk, men det blir det inte här i dag, säger Björn Eriksson.
Robin Pettersson är reservatförvaltare för Stendörrens naturreservat och hjälper till med att mata in svarthavren i tröskan.
– Det här är fantastiskt, jag är så ung så jag har aldrig upplevt det här. Det är som att få komma tillbaka i tiden. Det är så härligt att få visa upp det här för allmänheten och det är syftet med reservatet att lyfta fram det gamla, säger han.
Robin Pettersson reservatförvaltaren vid Stendörrens naturreservat lär sig allt om den gamla tröskan.
Har du ett stort ansvar att få den här metoden att leva vidare?
– Ja, helt klart. Vi försöker att lära oss så mycket vi kan av de här erfarna personerna så att vi kan föra det vidare, det är det som är tanken med det hela, säger Robin Pettersson.