Ny utrustning håller på att packas upp när tidningen besöker de nya lokalerna.
I korridoren står stora trälårar med ny utrustning, och några tekniker håller på att installera den nya apparaturen. Men annars är det, än så länge, folktomt på lasarettets nya akutmottagning.
Tidningen har vid flera tillfällen berättat om att Nyköpings lasarett ska få en ny akut. Och snart går flytten. Då är det hit, till den nya mottagningen, som akut sjuka patienter ska söka sig.
Den 28 februari klockan 07.15 ska den gamla akuten stänga och den nya öppna – om allt går som planerat. Skyltar och personal kommer att lotsa patienterna rätt, om de av misstag söker sig till den gamla mottagningen först, förklarar akutklinikens chef Karin Svalgård.
Visst får akutmottagningen ny och bättre utrustning. Men den största skillnaden jämfört med i dag är en annan, än mer påtaglig, enligt Karin Svalgård.
– Den största förändringen blir nog faktiskt ytan, säger hon.
Den nya akuten är väsentligt mycket större än den gamla. Exempelvis går man från nio till 19 undersökningsrum och från tre till nio så kallade övervakningsplatser.
Och storleken har betydelse.
– Vi blir inte fler i personalen. Men de nya lokalerna ger oss möjlighet att jobba effektivare, säger Karin Svalgård.
I dag är bristen på undersökningsrum en flaskhals, som kan leda till längre väntetider för patienterna.
– Och patienter blir undersökta i korridoren, säger Johan Lönnvik, gipstekniker och undersköterska.
De nya lokalerna är betydligt större än de gamla. På gamla akuten har bristen på undersökningsrum lett till extra väntetider. På bilden akutklinikens chef Karin Svalgård, gipstekniker Johan Lönnvik, vårdenhetschef Rosie Lundvall och verksamhetsutvecklare Cecilia Hjalmarsson.
Nytt blir också de fyra så kallade bedömningrummen, där en första bedömning av patienterna görs. Det är här som patienterna, efter att ha anmält sig och fått vänta i det första väntrummet, först får träffa en sjuksköterska eller läkare.
– Här görs en första bedömning av patienten. Ibland kan det visa sig att vi hänvisar till vårdcentralen eller ger egenvårdsråd. Så ett besök på akuten kan sluta redan här, säger Rosie Lundvall, vårdenhetschef.
Om patienten behöver vård på akuten slussas den vidare för ytterligare undersökningar, provtagningar eller behandling. Inne på akuten kan patienterna få vänta i ett inre väntrum. För väntan kommer det bli även i de nya lokalerna, även om personalens förhoppning är att den ska bli kortare och inte orsakas av brist på undersökningsrum.
Det har varit mycket arbete inför flytten. En karta över alla rum har gjort det lättare att få överblick.
De nio så kallade övervakningsplatserna är till för patienter som behöver mer tillsyn och just övervakning. Platserna ligger så att personalen har god uppsikt. Tanken är också att ett och samma team ska ansvara för "sina" patienter, något som personalen hoppas ska bidra till bättre kontinuitet och en större känsla av trygghet för patienterna.
Överhuvudtaget är en tanke med de nya arbetssätt som de nya lokalerna möjliggör att skapa större närhet till patienterna. De ska mer sällan behöva vänta ensamma på ett rum, där det lätt kan uppstå en känsla av att vara bortglömd.
I de nya lokalerna ska personalen kunna ha bra uppsikt över patienterna.
– Vi kommer att ha bättre översikt över våra patienter, men det kommer att vara större avstånd mellan personalen och längre sträckor att röra sig, sammanfattar Karin Svalgård.
De betydligt större lokalerna har inte bara gjort det möjligt att skapa fler undersökningsrum och övervakningsplatser. Nytt är också att ett av de inre väntrummen anpassats särskilt för barn och deras anhöriga. Det finns även ett rum där anhöriga till allvarligt sjuka patienter kan vänta och bli omhändertagna av anhörigstödjare. Och när det slutar illa – för detta hör också till en akutmottagnings verklighet – finns ett särskilt rum där anhöriga kan ta farväl av den döda.