Han var på plats med frun under nästan hela sommarens arbete för att med sitt företag bistå dykarna med en liten radiostyrd undervattenskamera. Men trots att han blev tillfrågad om att fortsätta hjälpa till med bärgningsarbetet under oktober valde han att tacka nej.
– Vi bestämde oss för att inte åka ned igen. Dels så kände jag att det räckte med sju veckor. Man har sett det hela och det är så tuff miljö där nere också. Sedan är det som mest att göra här hemma i Sverige under den här perioden, så det var lite affärsmässiga skäl med. Men vi får se hur det blir under nästa år, säger Fredrik Fleetwood som är ROV-pilot.
Att det eventuellt kan bli något nästa år beror på att själva slutbärgningen av Costa Concordia inte inleds förrän då. Något som bland annat beror på att höststormarna kan ställa till med problem. Istället lyfts skeppet upp och förbereds för vintern.
– Det är också därför man reser henne nu. Annars kanske hon inte ligger kvar nästa år. Hon skulle kunna slitas sönder av klippan hon ligger på, säger Fredrik Fleetwood.
Han säger också att arbetet med de radiostyrda undervattensfarkosterna i kombination med vanliga dykare är avgörande för att en operation av det här slaget ska lyckas.
– Utan ROV skulle det troligtvis ta minst tre gånger så lång tid. Jag far runt och ger bildinfo till projektledningen som sedan kan bearbeta och effektivisera arbetet utifrån det.
Då samarbete mellan dykare och ROV enligt Fredrik Fleetwood fortfarande är rätt ovanligt i Sverige tror han att erfarenheterna från Italien kommer väl till nytta.
– Generellt sett så jobbar man inte så här hemma i Sverige. Men jag tror att det kommer komma mer och mer. En av anledningarna till att det inte har använts så mycket i Sverige är att de ROV:er som funnits tidigare har varit otympliga och dyra. De har kunnat kosta från en halv till en miljon. Men den jag har väger bara några kilo och kan tas under armen, säger han.