I konsertsalen på Culturum trängs Nyköpings högstadieelever för att komma ut. De har just tittat på föreställningen "Fakk alla" – den sista i en trilogi om skjutningarna och våldet bland unga.
Efter föreställningen hålls ett samtalar där eleverna kan ställa frågor till regissören, skådespelerskan Sofia Karemyr och två ditbjudna gäster som båda jobbar med kriminella.
En tjej längre bak i salen sträcker upp handen och frågar: "Vad tänker ni om det som pågår nu?"
Svaret kommer från en av gästerna.
– Det är lika knas nu som då, fast nu handlar det om yngre. Vi behöver samla tunga krafter – i skola, socialtjänst, polis, överallt. Alla forum där unga rör sig. Och att skapa bra förebilder, säger han och applåderna fyller rummet.
I publiken sitter eleverna Halli Ostrovska och Elma Strauss. Båda är tagna av vad de just sett.
– Den glorifierar inte kriminellas liv på något sätt, säger Halli Ostrovska.
Föreställningen är baserad på två tjejers verklighet och fokuserar på tjejers roll i gängvåldet. Hur deras positionering har flyttats fram, hur de har blivit alltmer inflytelserika i gängmiljöer och inblandade i morden som sker.
På scenen pratar de om att tjejer ofta hinner gå längre än vad pojkarna gör innan polisen får kännedom om dem.
En polis i publiken får ordet:
– Vi upptäcker tjejerna för sent, men vi jobbar på det.
Efter samtalet pratar SN med kompisarna Roman Rafa och Rami Mardini, från högstadieskolan Omega. De är djupt berörda av föreställningen och pratar om hur viktigt det är att ha en förebild och en hobby att göra på fritiden.
Vad tänker ni om våldet som pågår i Nyköping och Sverige?
– Det är rena rama blodbadet i Sverige, det ska inte vara så. Det är riktigt tragiskt, säger han.
– Just nu uppmärksammas det mycket. I klassen, kompisgänget, överallt. Men man borde prata mer om det i klassen, man borde ha en stund för det, speciellt i högstadiet och gymnasiet. Det är just i den här åldern som det händer, säger Rami Mardini.
Vad tyckte ni om föreställningen, är det rätt sätt att bemöta ämnet på?
– Den var en av de bättre teatrarna jag sätt faktiskt. Den gav mig en inblick i hur det verkligen är. Det var som att jag var där i varje moment och hennes berättarröst var jättebra, säger Roman Rafa.