– Det blev inte bra där. Men man får komma ihåg att det var en mardrömssituation, också för alla som jobbade, säger Ewa Kaijser.
En ung man var förd till sjukhus med svåra skottskador. Informationen spreds blixtsnabbt via sociala medier och många chockade människor samlades utanför akutintaget på Nyköpings lasarett. De två unga män, som också blivit beskjutna, förhördes på polisstationen. Mitt i allt detta skulle poliserna i tjänst försöka ringa in en mördare.
N har i en tidigare artikel berättat att han blev behandlad nästan som en kriminell då han förhördes i polishuset i Nyköping på natten. Vice chefsåklagare Ola Björstrand vid åklagarkammaren i Nyköping ledde förundersökningen. Han bekräftar att det blev en dålig start på delar av utredningen.
– Det gäller framför allt bemötandet av målsägandena på natten. Det kunde ha varit mycket bättre. Men det fanns inga som helst sådana problem när de ordinarie utredarna tog över. Jag vill påstå att bemötandet då var mycket bra, säger han.
Ewa Kaijser är en av polisens specialutbildade utredare som ska stötta brottsoffrens anhöriga och skapa förtroende som kan bidra till att föra utredningen framåt. En av hennes uppgifter är att hålla kontakt med brottsoffren ända fram tills fallet är löst och gärningsmannen är dömd.
Hon började omedelbart försöka bygga relationer både med mordoffrets familj och N. N var ju både brottsoffer och vittne.
Ewa Kaijser och en kollega mötte 21-åringens anhöriga mitt i sorgen.
– Det var ett kort möte men vi fick bra kontakt. Några av familjemedlemmarna fick förtroende för oss och det hjälpte oss vidare. Familjen var väldigt inbjudande, säger hon.
N dröjde med att avslöja mördarens namn för polisen.
Och det är inte ovanligt att brottsoffer och vittnen drar sig för att berätta om brott och peka ut gärningsmän.
– Många är rädda. De vill inte medverka vid rättegångar, de är rädda för att det ska få konsekvenser. Jag kan förstå det, säger Ewa Kaijser.
I det här fallet var rädslan befogad och fullt förståelig, säger åklagare Ola Björstrand:
– Naturligtvis fanns det en reell och konkret hotbild.
Men vittnesmålen ledde till att en mördare kunde dömas.
– Det var helt avgörande, säger Ola Björstrand.