Fodermajs, som är beskare än den majs som kunder köper i butik, är omtyckt av vildsvin. För att vildsvinen inte ska ställa till för mycket oreda i landet jagar Mårten Andersson dem.
– Här ser du att de tuggat, säger Mårten Andersson som driver gården Sörkärr i Stigtomta.
Han visar upp bitmärken i fodermajs som vildsvin har smaskat i sig. Majs ligger nedslaget på en yta runt 50 kvadratmeter stor och ruttnar i jorden. Övriga delar av det stora majsfältet är däremot i princip intakt och gården har klarat sig relativt bra från betesskador.
– Jag har fått hjälp av jaktkompisar så vi sköt av en hel del i vinter, säger han.
Mårten Andersson är tydlig med att han inte gillar vildsvin på sina marker men ser det samtidigt som en del av jobbet på gården – att jaga vildsvin. Att helt komma bort från vildsvinsskador är inte realistiskt, enligt Mårten Andersson.
– Jobbar man med naturen får man räkna med ett par procent viltskador, säger han.
Han berättar att det inte bara är vildsvin som behöver hanteras - utan även fridlysta tranor till exempel.
– Det kan vara stora flockar som kommer. Skrämmer jag inte bort dem så här på hösten äter de upp för mycket av höstsådden och trampar ner jorden.
Majsfältet har klarat sig bra även om vissa delar är skadade.
Han ser gärna en förändring i dagens regelverk för vildsvinskött och tror det skulle bidra till att få ner stammen. I dag tillåts jägare enbart att lämna in vildsvin på en vilthanteringsanläggning eller för att själv lägga i grytorna.
– Jag skulle vilja kunna sälja det på gården till ett bra pris. Fast det är ett fint kött så tycker jag det är för dyrt på marknaden nu. Fick jag sälja det här skulle motivationen öka att skjuta fler.
Det är eventuella trikiner i köttet som Livsmedelsverket oroar sig för. De ser att jägare är olika bra på att hantera slakten. Men Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att arbeta för en förenklad hantering av vildsvinskött.
– Målet är att vi ska ha ett enklare system än idag med tydliga rutiner och så lite administration för företagen som möjligt, säger Mattias Åsander, områdeschef på Livsmedelsverket.
Förslag innehåller bland annat att utbildad jägare med tillstånd ska kunna sälja vildsvinskött direkt till konsument och att lokala detaljhandelsanläggningar ska registreras hos kommunen. Livsmedelsverket utreder också statligt subventionerade trikin- och cesiumanalyser.
Trikiner är små maskar av typen rundmask. Infektion hos människa med ett fåtal larver ger oftast inga symtom men i stora mängder symtom som buksmärtor, feber och illamående. I sällsynta fall kan sjukdomen leda till döden. Det är mycket ovanligt att personer infekteras av trikiner i Sverige. Endast ett fåtal personer har insjuknat under 2000-talet.
Vildsvinsstammen medför stora kostnader för samhället i form av betesskador och trafikolyckor men är samtidigt bra för den biologiska mångfalden.
Vildsvinsstammen orsakar lantbrukare, trädgårdsägare och trafikanter stor skada. Samtidigt bidrar de till den biologisk mångfald. Den färskaste studien om vildsvinsskador har fem år på nacken. Då slog Statens lantbruksuniversitet (SLU) fast att kostnaden för vildsvin är nästan sex gånger så stor som jaktvärdet i form av rekreation och kött, berättar Ing-Marie Gren, professor på institutionen för ekonomi, SLU.
– Vi har inte fått forskningsmedel för en uppföljning men det vi vet är att antalet vildsvin har ökat, säger hon.
Nettokostnaden låg 2015 på 1,12 miljarder men samtidigt är deras bökande markberedande och konkurrenskänsliga växter klarar sig bättre på grund av detta, enligt en studie från SLU.
Trafikolyckorna med vildsvin låg på 4229 för 2015 och för 2019 var den statistiken 7696. I år ligger siffran just nu på 3856 olyckor.