När en kommun blir ett finskt förvaltningsområde betyder det att kommunen har ett särskilt ansvar att värna om det finska språket och kulturen. Förvaltningsmyndigheter måste se till att det finns personal som behärskar språket. Kommunen ska också kunna erbjuda barn- och äldreomsorg på minoritetsspråket.
Medborgare har då rätt att tala och skriva på finska i sina kontakter med kommunen. I personliga ärenden ska de kunna få en skriftlig översättning samt annan kommunal information på finska.
I början av 2014 blev Trosa kommun en del i det finska förvaltningsområdet. Året efter Oxelösunds kommun.
Ungefär 9 procent av Nyköpings befolkning har finsk bakgrund, enligt statistik från SCB från 2017, som Sveriges Radio har rapporterat om. Den finska pensionärsföreningen har skrivit medborgarförslag och varit i kontakt med politiken.
– När man blir gammal tappar man bort språket. Det är viktigt att kunna nå fram när man exempelvis sitter i rullstol någonstans, säger Leo Erkkilä.
Han tycker också att det är viktigt för barn ska kunna få stöd i sin tvåspråkighet.
Det finns cirka 720 000 personer med finländskt bakgrund i Sverige, vilket motsvarar ungefär 7 procent av befolkningen. Trosa har procentuellt högst andel i Östra Sörmland, nära 15 procent. Oxelösund har lite drygt 14 procent och Gnesta 11 procent.
Finska är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. De andra är jiddisch, romani chib, samiska och meänkieli.