Inne på Sörmlands stadsmission i Nyköping ljuder julmusik från ett liveband. Janssons frestelse och annan julmat är uppdukad på buffébordet. Under granen ligger paketen redo. Här inne är det varmt – en värme som inte ska tas för given.
– Här är alla trevliga, säger Kristoffer som har kommit hit idag.
Sedan i våras har han varit bostadslös.
– Det är en för lång historia men kontentan är att det var jag själv som förstörde. Missbruket tog över.
Att vara här idag betyder mycket för honom.
– Jag är inte så mycket för att fira jul, även om jag är kristen. Det är väldigt trevligt att vara här. Jag brukar alltid tacka de som håller på med volontärarbete, det är väldigt fint av dem. Jag själv skulle vilja jobba med något sånt.
När Kristoffer reflekterar över sin tillvaro uttrycker han tacksamhet.
– Även om jag är hemlös och bara har burit med mig det jag haft, så kan jag inte påstå att jag har varit olycklig. Det har sugit vissa gånger när det varit dåligt väder och kallt ute, men har jag varit olycklig? Nej.
Han fortsätter:
– En cancerpatient hade gladeligen levt mitt liv, så vem är jag att klaga? Även om det har varit miserabelt stundvis. Jag har sovit på parkbänkar och allt möjligt konstigt, men jag försöker tänka att det hade kunnat vara värre. En frisk människa har tusen önskningar, en sjuk har bara en.
Julbordet idag på Sörmlands stadsmission är välbesökt. Stämningen är god.
– Grejen med julfesten är att främja det friska. Att känna att du är en del av samhället. Det kanske påminner om att man vill leva ett annat liv, så att man kan få en skjuts i rätt riktning. Idag är axlarna nere. Vi möter mycket tyngd. Det är väldigt tunga livsöden och vi får höra om väldigt svåra upplevelser, säger Petra Knutsson, verksamhetschef för Sörmlands stadsmission i Nyköping.
Hennes engagemang för arbetet med att minska hemlösheten och människors utsatthet är påtagligt.
– Jag personligen blir påverkad, precis som alla andra som jobbar här. Vi jobbar ju med hjärtat, samtidigt som vi måste vara professionella. Vi kan inte rädda alla människor i världen. Varje dag gör vi vårt bästa för att hjälpa människor ur sin hemlöshet och utsatthet. Det kanske är att ringa samtalet till socialtjänsten, arbetsförmedlingen – eller till mamma. Visst rinner det en tår från ögat ibland.