Restaurang Wedspisen har gjort sig känd för en stadig leverans av husmanskost. Under lång tid såldes oxfilé, gös och raggmunk på Blommenhovsvägen och Nyköpingsborna stod som lämlar i kö. Inte längre.
– Allt har blivit dyrare. Jag kan inte sälja gös eller oxfilé längre. Skulle jag göra det så hade kunderna fått filéer som väger 30 gram. Inflationen är svår och råvarupriserna stiger hela tiden, det gör att jag tvingas höja priserna var tredje månad. Men jag kan inte höja hur mycket som helst, säger Samir Haddad, ägare av restaurang Wedspisen.
Han lockades från Falkenberg till Nyköping av kusinen för 15 år sedan. Anledningen var den stadiga kundström som kusinen en gång hade.
– Han kom på besök under vinterhalvåret när jag bodde i Falkenberg och undrade vad fan jag gjorde där. Jag följde med honom till Nyköping och första dagen som jag jobbade hade vi hur många kunder som helst, säger han.
Efter den upplevelsen fick Falkenberg nobben. Nyköping skulle bli Samir Haddads hem och arbetsplats. Businessen, som han själv säger, kunde inte ha varit bättre.
– Så är det tyvärr inte längre. Guldåldern har passerat och jag tror inte att vi kommer att komma tillbaka till hur det var. Det kommer bara att bli sämre, säger han.
Han är kritisk mot samhällsutvecklingen och mot makthavarnas hantering av inflationen. Den sista spiken hamrades in i Wedspisens kista när en av verksamhetens foodtrucks flyttades från Stora Torget till Åkrokens torg i Nyköping.
– Det påverkade oss väldigt mycket. Vi är nu omringade av restauranger som har lunchbufféer för låga priser. Det går inte att konkurrera med.
Vad ska du göra nu?
– Jag ska flytta tillbaka till Falkenberg eller kanske Varberg. Sedan ska jag ta det lugnt. Jag har jobbat 38 år i Sverige, nu får det räcka, säger han.
Det märks att han är trött och besviken, men samtidigt syns en uppenbart längtande blick när han pratar om pensionen. En chans att vila och njuta.
– Jag har aldrig gått på a-kassa eller varit sjuk. Jag har jobbat hela tiden, varje dag. Visst, jag har haft semester – men inte mer än så, säger han.
Nu letar han efter någon som kan ta över restaurangen, vem det skulle vara har han ingen aning om just nu.
– Min fru vill inte att vi ska sälja, men jag orkar som sagt inte mer, säger han.