Martin Isæus, på Aquabiota.
– Idén med projektet handlar om hur det ska byggas vindkraft och vilka restriktioner det bör vara, säger Martin Isæus, på Aquabiota.
Han är huvudförfattaren till rapporten "Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön – underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs", åt Naturvårdsverket.
Forskarna presenterar en storskalig karta på lämpliga platser.
– Kartan är inte tänkt att användas på detaljnivå, säger Martin Isæus.
Forskarna ser att det finns lämpliga ytor för vindkraftverk och föreslår en etappvis utbyggnad. Den första etappen kan innehålla fem till tio vindparker spridda i Östersjön, enligt rapporten.
Forskarna ser dessutom gärna att några har flytande fundament – då detta är ny teknik – och därför extra viktig att lära från.
Utanför Oxelösund finns det sedan tidigare planer på en vindkraftspark. Här finns planer på en vindpark med nära 200 verk som sträcker sig uppemot 350 meter i luften. som SN rapporterat om.
Det är Svea vind offshore som under flera år planerat för en stor vindkraftspark vid Långgrund 1 och 2 som ligger drygt 1,5 mil från Oxelösunds fastland.
– Vi vill inte lägga oss i enskilda ärenden utan försökt göra detta på ett objektivt sätt, säger Martin Isæus.
Genom att lägga in naturvärden på kartan är tanken att försöka hitta ställen som är mer eller mindre lämpliga att bygga vindkraftverk på. Lagren på karta gäller alltifrån däggdjur som tumlare, till sjöfåglar och fiskar.
– Vi har tittat på nästan alla organismgrupper och gafflat in oss på de som är mest känsliga för vindkraft i Östersjön, säger Martin Isæus.
Vad är kartans svaghet?
– Vi saknar data på flyttande fågel och fladdermöss. Det är den mest uppenbara bristen, säger Martin Isæus.
De är viktiga eftersom stora parker kan bli som barriär för fåglar och fladdermöss, förklarar. Martin Isæus.
Sedan spelar teknik roll för vilka arter som påverkas. Det är skillnad på flytande vindkraftverk och de som sitter fast i ett fundament på botten.
De platser som är mest lämpade att bygga på är områden där det finns syrefria bottnar.
– Där blir det ingen påverkan på bottennivån egentligen. Det är arterna som finns i vattenmassan som kan påverkas och den påverkan är liten.
Då är det just det som ligger ovan ytan som löper mest risk att påverkas, alltså fåglar och fladdermöss, enligt Isæus.