När läsåret drog igång i augusti valde en av sex grundskolelever och nästan hälften av gymnasieungdomarna i Nyköping en friskola. Ägarna bakom deras skolor spänner över hela spektrat, från riskkapitalbolag med säte utomlands och tusentals anställda till ideella föreningar och lärare som själva undervisar.
Per Skogqvist tillhör den sista kategorin. Han är lärare, vd, biträdande rektor och delägare i Nyköpings enskilda gymnasium och har tagit ut en del av skolans vinst i aktieutdelning ända sedan starten.
– Vi driver ju faktiskt ett företag och genererar ett överskott trots att vi ger eleverna allt de behöver i form av undervisning och material. De pengar som inte behövs för driften av företaget har vi tagit ut försiktigt, så det inte är någon risk att vi åderlåter företaget. Utdelning går ju också att betrakta som en ränta på det kapital vi investerat. Vi har satsat miljonbelopp och mycket hårt arbete.
Ni tog även ut pengar ett år när skolan gick med förlust. Varför?
– Det året investerade vi i nya lokaler, vilket gav det årets nollresultat. Men vi hade fortfarande så god likviditet att vi kunde dela ut en mindre del utan risk, säger Per Skogqvist.
Vad gör ni om möjligheten att ta ut vinst försvinner?
– Vi skulle förmodligen fortsätta att driva vår skola ändå, vi har startat den för att vi trivs med ungdomar och med att undervisa. Men ärligt talat kan jag inte förstå hur ett utdelningsförbud skulle kunna se ut. Det kommer alltid finnas konsulter och jurister som ger tips om hur man kan göra i stället. Jag tror inte det går att täppa till.
Även Hannu Husa, rektor och ensam ägare till gymnasieskolan Nyköping Strand utbildningscentrum, skulle behålla verksamheten ändå. Han har tagit ut 5,3 miljoner kronor i utdelning sedan han tog över skolan 2007.
– Pengarna har gått till att betala av lånet jag tog för att köpa skolan. Själv klarar mig på min rektorslön och kommer inte att göra någon mer utdelning, säger han.
Inte heller Utvecklingscenter i Oxelösund, Realgymnasiet, Kunskapsskolan eller Academedias fyra skolor i Nyköping är direkt nedläggningshotade av ett vinstförbud, även om ägarna är emot det. Varken Academedia, Kunskapsskolan eller Realgymnasiet brukar dela ut vinst till ägarna. Men de visar inte heller hur resurserna används skola för skola. Ofta går vinsterna till att finansiera nya skolköp.
Om Socialdemokraterna vinner valet tänker de ställa krav på att friskolor håller samma personaltäthet och lönenivå som kommunala skolor. Förslaget får skarp kritik från flera skolföretag i Nyköping.
– Det är att krossa det fria skolvalet. Minst hälften av skolorna skulle inte klara det, säger Realgymnasiets grundare Jan Vikström.
Han menar att friskolorna i stället kommer tvingas hålla nere på lokaler, teknik och skolböcker för att gå runt.
– Lärartätheten är inget relevant kvalitetsmått, det vore bättrare att fokusera på elevernas resultat, tycker Hannu Husa på Nyköping Strand.
– Det är mycket viktigare att ha riktigt bra lärare än ett fastställt antal elever per lärare, säger Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia.
Kunskapsskolan, vars hela upplägg bygger på färre lärare, håller med.
– Att detaljreglera precis allt i skolan riskerar att kväva alla former av utveckling och nytänkande, säger koncernens informationschef Cecilia Alpstig.