Antalet nystartade företag minskade med 25 procent i Nyköping och med hela 40 procent i Oxelösund under 2018. Det är oklart vad orsaken till tappet är.
– Ett vallår brukar inget vara sig likt. Saker i omvärlden kan påverka, men jag tror inte att Brexit påverkar här, säger Birgit Båvner.
Tvärt om hade hon väntat sig en ökning inför Ostlänkenbygget, men den har inte visat sig ännu.
– Jag trodde att många skulle vara beredda på uppdrag i samband med byggnationen av Ostlänken, men det har vi inte sett än. Det måste komma.
Men det är skillnad på de två orterna. I Nyköping tappade nyföretagandet från en för orten ovanligt hög nivå och landade på en möjligen mer normal nivå. Och medan siffrorna för första kvartalet 2019 ligger på samma nivå som året innan i Nyköping så har Oxelösund tappat ytterligare.
– Där har kommunledningen nu bjudit in till sittning med aktörer inom skolan för att se vad man kan göra. Där kommer det att göras en genomlysning för att se om man kan föra in entreprenörskap tidigare i skolan.
2017 var ett rekordår för Oxelösund. Då startades 47 nya företag. Det kan jämföras med 32 under förra året.
– De höga siffrorna 2017 berodde bland annat på att många utlandsfödda hade flyttat till Oxelösund. Många var entreprenörer och det avspeglade sig i siffrorna även om det inte var hela förklaringen.
Catharina Fredriksson (S), kommunalråd i Oxelösund, vill analysera orsakerna bakom de höga siffrorna 2017 ytterligare. Hon lyfter också skolans betydelse.
– Vi ska gå in och se vad vi kan göra för att stärka skolan och väcka nyfikenheten för att starta företag, säger hon.
– Det här är en utveckling som vi inte vill se håller i sig.
I Oxelösund finns färre tjänsteföretag än på andra håll, mycket beroende på SSAB. Men i kommunen tillåts inte heller privata företag arbeta med exempelvis hemtjänst. Det är dock inget som Catharina Fredriksson ser som en förklaring till de låga siffrorna för nyföretagande.
– Min bedömning är att det inte påverkar så mycket. Vi har valt att inte införa det av andra orsaker än rent företagsmässiga, mer av politiska och ideologiska skäl.
Antalet nystartade företag ses som ett mått på dynamiken i näringslivet. Tillväxt på lång sikt kräver nya mer produktiva företag och dynamiken i näringslivet anses stärka konkurrenskraften.