â Som cancerpatient gĂ„r man alltid med en viss oro för Ă„terfall, sĂ„ nĂ€r jag fick beskedet var det pĂ„ ett sĂ€tt ett besked som jag vĂ€ntat pĂ„. Samtidigt kĂ€nns det nog alltid overkligt, och blir en chock, sĂ€ger Anna Falk.
För fyra Är sedan blev hon diagnostiserad med cancerformen Sarkom, en skelett- och mjukdelscancer. Hon opererades och fick cellgiftsbehandlingar. Tumören försvann och Anna kÀnde pÄ mÄnga sÀtt att hon stÀrkts av sin erfarenhet.
â Hade det inte varit för risken för Ă„terfall sĂ„ hade jag kunnat sĂ€ga att jag inte skulle vilja vara utan erfarenheten med cancer, man fĂ„r mĂ„nga nya perspektiv och flera tankestĂ€llare.
PÄ sin 47:e födelsedag, den 18 april, lade Anna ut en bild frÄn sjukhuset pÄ facebook, och berÀttade att cancern gjort en ovÀlkommen comeback i hennes liv. Hon bad sina vÀnner att skÀnka pengar till föreningen Nyköping Tillsammans i fighten mot cancer, som hon valdes till ordförande för en dag innan hon fick beskedet att cancern var tillbaka i hennes liv.
MÄlet med insamlingen var 4 700 kronor, 100 kronor för varje Är hon levt.
â Och jag planerar att leva lika mĂ„nga Ă„r till, jag vill bli minst 100 Ă„r, sĂ€ger Anna.
I skrivande stund Àr insamlingen, som gÄr under namnet Fuck Sarkom uppe i 35 000 kronor.
â Jag Ă€r övervĂ€ldigad av stödet, och superberörd.
Mycket har förÀndrats i Annas liv sedan hon fick det första cancerbeskedet för fyra Är sedan. DÄ var hon nyseparerad frÄn sina barns pappa, och hade blivit av med sitt jobb som chefredaktör för Södermanlands nyheter i en omorganisation.
Sedan nÄgra Är tillbaka arbetar hon som marknads- och kommunikationschef pÄ Sörmlands sparbank, och hon har bytt Nyköping mot Oxelösund dÀr hon bor med sambo och barn.
â Det var en ganska stor skillnad att vara pĂ„ en arbetsplats, och befinna sig i ett sammanhang nĂ€r jag fick cancerbeskedet denna gĂ„ng. Jag har varit vĂ€ldigt öppen med mina kollegor och fĂ„tt ett jĂ€ttebra stöd.
Samtidigt var sjÀlva upplevelsen kring beskedet desto mer skakig för Anna denna gÄng.
â Jag fick först beskedet tvĂ„ gĂ„nger frĂ„n lĂ€karen att knölen jag kĂ€nt i höften inte var cancer. SĂ„ jag var ganska lugn nĂ€r de ringde en fredag och berĂ€ttade att det visade sig att det var cancer Ă€ndĂ„.
Hon hade tre nya tumörer, som hÀrstammar frÄn hennes första tumör enligt vÄrden. TvÄ av dem Àr redan bortopererade, nu vÀntar Anna pÄ tid för att operera bort den tredje.
â Det som Ă€r oroligt för mig Ă€r att man inte kan veta helt sĂ€kert att det inte finns fler cancerceller i kroppen, eftersom undersökningen bara kan upptĂ€cka tumörer som har vĂ€xt till en viss storlek.
Sarkom Àr en ganska ovanlig cancerform, och pengarna som Anna nu samlar in kommer att gÄ direkt till Sarkomföreningens forskningsfond. Hon har knappt hunnit jobba med föreningen sedan hon valdes till ordförande, men det finns flera planer. Kanske blir det ocksÄ en fest med temat Fira livet sÀger Anna.
â Det gĂ€ller att ta vara pĂ„ livet. Jag dippar absolut ibland, och grĂ„ter. Men i grunden Ă€r jag ganska positivt lagd och för min egen skull blir det hĂ€r lĂ€ttare om jag Ă€r positiv.
Anna berÀttar att hon hÀmtat mycket kraft i allt stöd hon fÄtt frÄn sin omgivning.
â Alla Ă€r förstĂ„s olika men jag tycker inte att man ska tveka att höra av sig till nĂ„gon som har drabbats. Bara man accepterar att personen kanske inte vill svara tror jag aldrig att det kan skada att visa nĂ„gon att man tĂ€nker pĂ„ dem.