Katastrofgrupp kopplades in när vattnet försvann

Plötsligt var Nyköping och Oxelösund utan vatten och kommunernas krisorganisationer ställdes på prov. Erfarenheterna lär bli värdefulla. "Vi får räkna med nya stora läckor", säger driftchef Per Lundgren.

Vattenläckan den 2 juni 2022 orsakades av att något gick fel i samband med ett underhållsarbete. Både Nyköping och Oxelösund blev utan vatten och nyheten spreds i riksmedia.

Vattenläckan den 2 juni 2022 orsakades av att något gick fel i samband med ett underhållsarbete. Både Nyköping och Oxelösund blev utan vatten och nyheten spreds i riksmedia.

Foto: Magnus Grimstedt

NYKÖPING/OXELÖSUND2022-12-31 04:43

Telefonerna började att ringa mitt i natten. Nivån i vattentornet hade börjat sjunka. Det fick i sin tur de automatiska larmen att gå igång. Nu kontaktades nyckelpersoner efter ett schema i den kommunala nödvattenplanen.

Jenny Kjellberg, stabschef på tekniska divisionen i Nyköping, förstod snabbt att kommunen stod inför en svår situation. Hon blev uppringd av Kent Nyman, divisionschef.

– Han hade beslutat att aktivera vår krisledningsstab. Telefonen ringde vid halv tre på natten. En stund senare var jag i krisledningsrummet.

Vattenläckan den 2 juni 2022 var på många sätt exceptionell.

Läckan uppstod i en av de huvudledningar som förser både Nyköping och Oxelösund med vatten. Det innebar att tusentals hushåll drabbades. Inte nog med det. Även skolor, företag, äldreboenden, sjukhuset och andra samhällsviktiga verksamheter stod plötsligt utan vatten.

undefined
Vid halvtre på natten började telefonerna att ringa. Stabschef Jenny Kellberg begav sig till krisledningsrummet och snart fylldes whiteboardtavlorna av uppgifter om vad som måste göras.

När Jenny Kellberg kom till krisledningsrummet var de whiteboardtavlor som hänger i rummet tomma. Under morgontimmarna började de fyllas med uppgifter om vad som måste lösas och vem som var ansvarig.

– Vår första prio var att se till att det fanns vatten att tillgå, berättar hon.

Eftersom så många drabbades tog Nyköpings kommun stöd av Vaka, en nationell vattenkatastrofgrupp med Livsmedelsverket som huvudman. Vaka kunde bland annat hjälpa till med att få fram vattentankar.

Behovet var stort, berättar Per Lundgren, chef över den enhet som byter ut och underhåller VA-nätet i Nyköping.

– Vi ställde ut ett 70-tal vattentankar i Nyköping. Det gjordes efter en speciell prioriteringsordning, där de med störst behov fick en tank på plats först.

Det är NOVF (Nyköpings och Oxelösunds vattenverksförbud) som ansvarar för huvudledningarna. Det är relativt ovanligt att de springer läck. Innan sommarens vattenläcka inträffade det senast 2011. Då var det en huvudledning till Oxelösund som gick sönder.

Desto vanligare är det att det uppstår vattenläckor på de 40 mil vattenledningar som Nyköpings kommun ansvarar för.

– I genomsnitt har vi 50–60 läckor om året. De flesta inträffar på småledningarna. Men i år har vi haft tre läckor på våra större matarledningar, berättar Per Lundgren.

undefined
Vattenläckan den 2 juni 2022 orsakades av att något gick fel i samband med ett underhållsarbete. Både Nyköping och Oxelösund blev utan vatten och nyheten spreds i riksmedia.

Sommarens vattenläcka orsakades av ett fel i samband med ett underhållsarbete. Under arbetet stängdes vattnet av. När det slogs på uppstod luftbubblor som sprängde sönder ledningen. När det kommer till kommunens ledningar finns ofta en annan förklaring – nämligen slitage.

– Ledningarna las ner under 50- och 60-talet. De börjar bli gamla, säger Per Lundgren.

I princip alla kommuner brottas med ålderstigna vattenledningar och frekventa läckor. För att minska problemet skulle ledningarna behövas bytas ut eller renoveras i snabbare takt än vad som sker i dag.

Ekvationen är ganska enkel. En vattenledning har en beräknad livslängd på mellan 50 och 100 år. Som många andra kommuner siktar Nyköping på att byta ut en procent av ledningarna varje år. Det innebär att det tar hundra år att byta alla kommunala ledningar – vilket alltså är den beräknade maxlivslängden.

Men en del rör har kortare livslängd och dessutom finns en underhållsskuld.

Björn Fredlund (S), som fram till sista december är ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, är väl medveten om att ekvationen inte går ihop.

– Det här är ett prioriterat område för kommunen. Samtidigt är det mycket som ska prioriteras. För att minska antalet läckor rejält skulle kommunerna behöva statliga bidrag. Det är extremt dyrt.

undefined
Totalt sattes 70 vattentankar ut under krisen. Kommunens krisledningsstab tog hjälp av Vaka, en nationell vattenkatastrofgrupp, i arbetet med att hantera situationen.

En vecka efter det att vattenläckan på huvudledningen uppstod var drickbart vatten tillbaka i kranarna igen. Jenny Kjellberg, som tillsammans med tre andra stabschefer ledde arbetet, är nöjd med hur kommunen hanterade situationen.

– Vi kan dra vissa lärdomar. Många i krisledningsstaben tvingades jobba väldigt många timmar per dygn och fick inte mycket sömn. Därför har vi utbildat fler personer i vår krisledningsmetodik, säger hon.

– Men vi hanterade situationen på ett bra sätt. Det var imponerade att se hur alla i kommunen ställde upp under krisen. Personal från andra verksamheter ryckte in och hjälpte till med det akuta.

Driftchef Per Lundgren tycker också att arbetet gick bra – och han är säker på att det kommer att uppstå nya stora vattenläckor.

– Det dröjer nog innan vi får vara med om en så här stor läcka. Men vi får räkna med nya läckor på våra matarledningar.

Så mycket läcker ut

Vattenledningarna i landet har en total sträcka på 111 000 kilometer, vilket motsvarar 2,8 varv runt ekvatorn. 

I dessa ledningar levereras per år totalt knappt 900 miljoner kubikmeter dricksvatten, vilket motsvarar mer än 1 400 fyllda Globen-arenor.

Enligt beräkningar från Svenskt vatten beräknas runt 150 miljoner kubikmeter vatten läcka ut varje år.

Källa: Svenskt vatten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!