Vägen från en oroshärd till trygghet är inte enkel och många gånger är enda sättet att betala smugglarorganisationer för att ta sig till Sverige. Hittills i år har över 160 asylsökande personer uppgett till gränspolisen på Skavsta flygplats att de har betalat människosmugglare för att ta sig till Sverige.
– Vi har märkt en otrolig ökning av människosmuggling och det är de oroligheter som finns i världen som styr, säger Kjell Battaroff, biträdande gränspolischef och kommissarie.
Enligt utlänningslagen definieras människosmuggling som när någon avsiktligt hjälper en utlänning att komma in i eller passera genom Sverige, en medlemsstat i EU eller Island, Norge eller Schweiz utan lov.
Efter vapen- och narkotikasmuggling är människosmuggling det mest lukrativa för organiserad brottslighet. Men den som gör sig skyldig för människosmuggling döms till fängelse i högst två år och det är ett förhållandevis milt straff, enligt Kjell Battaroff.
– Människorna som flyr är utsatta och det utnyttjar smugglarna. De som smugglas är offer för de kriminella organisationerna som tjänar stora pengar på deras olycka, och det är frustrerande.
Frustrationen han pratar om handlar mycket om svårigheterna att åtala de skyldiga. Smugglarorganisationerna splittrar ibland familjer för att ha en hållhake på de som har betalat för smugglingen. Det handlar i praktiken om en gisslansituation för att hindra de inresande från att berätta om smugglingen eller vittna, berättar Håkan Norling. Han är biträdande verkställande chef på gränspolisen.
– Det är ett svårt brott att bevisa. Vi klarar inte av att lagföra människor över landsgränser. Att peka ut en person i Nyköping är lätt jämfört med en person i Aten, säger Håkan Norling.
– Vi ifrågasätter inte personen som står här och söker asyl utan vi vill komma åt den organisation som finns bakom och drar nytta av personens utsatta belägenhet, fortsätter han.
Sedan några år tillbaka utreder inte gränspolisen människosmugglingsfallen, utan det hanteras lokalt av Nyköpingspolisen. Trots det ökande antalet anmälningar har endast ett mål dömts i Nyköpings Tingsrätt på två år.
Johan Bodin är en av ett 15-tal utredare på Nyköpingspolisen som har hand om människosmugglingsfallen. Han berättar varför det är så få fall som går vidare till rättegång.
– Problemet för oss är att det görs upp i ett helt annat land, och vi har ingen aning om vem eller vilka som ligger bakom smugglingen. Om smugglaren är med på planet och man kan identifiera han/hon kan det vara utredningsbart, säger han.
Just nu pågår en utredning av grov människosmuggling i Nyköping där det finns två personer misstänkta, gripna på Skavsta i augusti. Chefsåklagare Robert Eriksson vill inte uttala sig i ärendet. Personerna släpptes ur häktet torsdagen 14 augusti, men är fortsatt misstänkta och utredningen fortsätter.