Klass 9D på Nyköpings Högstadium ska jobba med noveller och uppkopplade till den digitala skolplattformen ska de först komma med förslag på vad som kännetecknar en sådan. Alla förslag syns via en projektion på vita tavlan och de som tar störst plats är dem som flest elever har föreslagit.
– Att en novell är kort, har få personer och att det finns ett problem är ni överens om, konstaterar läraren Emma Broberg.
2013 påbörjade Nyköpings kommun den digitala skolsatsningen och eleverna i klass 9D har haft var sin personliga dator sedan de började sjuan. Flera av dem tycker att skolarbetet blivit mycket bättre och effektivare.
– Det är bättre att ha allt på datorn än en massa papper, tycker Wilma Berqvist, som också tycker att det är bra att man kan logga in och se lärarnas uppgifter närhelst man behöver det.
Emma Broberg är också positiv till satsningen. Själv använder hon datorn framför allt till att konstruera uppgifter och lägga upp länkar, instruktionsfilmer och genomgångar. Att hon kan ge varje elev löpande respons, kommentarer och bedömningar är också ett plus.
– De jobbar ofta tillsammans i dokument och får öva på att redigera och ge respons till varandra. Eleverna kan också göra filmer och presentationer och är någon väldigt nervös inför att stå framför en grupp och redovisa, så kan eleven spela in ett ljud- eller videoklipp med sin presentation, säger hon.
Dock är Emma Broberg orolig över att det nya digitala skolklimatet kan leda till så kallad tillgänglighetsstress, vilket orsakas av att gränserna mellan skola och privat egentid blir vagare när både lärare och elever alltid kan koppla upp sig till skolplattformen.
– Sjuka elever kan logga in hemma och se vad de andra gör, men de är ju hemma eftersom de är sjuka, säger Emma Broberg.
– Jag har suttit många gånger när jag varit sjuk och lagt upp uppgifter till elever när de haft en vikarie. Då är jag inloggad i realtid med eleverna under lektionen, ser hur det går med deras texter och kan kommentera dem fast jag egentligen är hemma.
Emma Broberg är noga med att understryka att hon inte känner sig tvingad från ledningshåll, utan att det handlar om en inre press som kommer av att hon vill finnas där för sina elever. My Hjelte i klass 9D kan relatera till den känslan.
– När jag är sjuk och vet att de andra jobbar med en uppgift, då kan jag känna att jag kanske borde logga in för säkerhets skull så att jag inte missar något, säger hon.
Hennes klasskamrat Evelyn Etzell Ström känner också igen sig. Hon har till och med kopplat upp sig till en videokonferens med sina gruppkamrater för att kunna slutföra en uppgift, trots att hon varit sjuk.
– Det gick bra, men jag tänkte: ska jag behöva jobba fast jag är sjuk? säger hon, samtidigt som hon påpekar att valet var hennes.
För att minimera risken för tillgänglighetsstress försöker Emma Broberg ta diskussionen med sina elever och prata om vad man förväntar sig av varandra under ett grupparbete.
– Om de ansvarar för att en presentation ska hållas en dag, så måste man komma överens i gruppen om vem som gör vad. Man måste också diskutera att man ibland faktiskt har olika förutsättningar under olika perioder, säger hon.