Snabbjärnvägen kostar 35 miljarder kronor och väntas ge tusentals jobb. Men vart går pengarna, och vilken vardag väntar för de som ska bygga rälsen? Enligt fackförbunden Byggnads och Seko är risken stor att det går precis som i de andra stora infrastrukturprojekten Trafikverket ansvarar för. De varnar för bristande kontroll i leverantörskedjan, där det trixas med löner, villkor, skatter och utländska bemanningsbolag.
På tisdagen diskuterades frågan på en konferens arrangerad av tankesmedjan Arena idé, i Norrköping. På plats fanns bland annat Ardalan Shekarabi, civilminister med ansvar för offentlig upphandling. Han menar att Trafikverket kommer tvingas ändra inställning.
– Den nya regeringen har ett annat synsätt på offentliga upphandlingar och vi kommer ha en tydligare styrning av våra myndigheter.
Vad behöver Trafikverket göra, som man misslyckats med tidigare?
– Man ska fortsätta jobba med att ställa krav som handlar om arbetsvillkor så att vi säkerställer villkor enligt svensk arbetsrätt och kollektivavtal. Sen ska man också ställa sysselsättningsfrämjande krav som gör att vi skapar möjlighet för till exempel våra ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.
Hur ska man kontrollera leverantörsleden?
– Den frågan ingår i en utredning som vi har tillsatt, så jag vill vänta på utredningsförslaget. Senast i september 2015 ska utredaren lägga fram förslag på hur vi ska hantera krav på villkor enligt svenska kollektivavtal.
Katarina Norén är chef för upphandling på Trafikverket. Hon tycker att bemanningsbolagen fyller en funktion när svenska kollektivavtal inte är tillräckligt flexibla, och är skeptisk till att ställa jobbskapande sociala krav i upphandlingarna. Hon delar heller inte fackförbundens dystra bild, utom möjligtvis i ett fall.
– Citytunneln är vi inte alls stolta över i vissa delar, men det var några år sedan. Nu har vi skärpt kraven väldigt mycket. Jag stolt över de krav vi ställer, vi står upp för schyssta villkor och jobbar stenhårt för det, men jag tycker inte att vi klarar uppföljningen fullt ut.
Norén skulle vilja införa ett automatiskt system som kontrollerar alla underleverantörer varje månad. Men även om det hinner komma på plats innan Ostlänken börjar byggas, så är inte alla problem lösta.
– Att de anställda faktiskt får behålla lönen är jättesvårt att veta. De första sex månaderna behöver du inte ens vara registrerad i Sverige. Då kan oseriösa arbetsgivare göra avdrag från lön för hyra och mat så att medarbetaren i slutänden inte får så mycket lön kvar. Det problemet har vi inte löst fullt ut.