För några år sedan arbetade jag som lärare på en gymnasieskola i Nyköping där man funnit mögel i golvet.
Jag och flera andra lärare fick diffusa problem med huvudvärk, trötthet, andningssvårigheter och rodnad på huden. Jag som inte har några allergier fick plötsligt börja knapra antihistamintabletter.
Skolledningen lät mig undervisa från en annan lokal under tiden som skolan renoverades och symptomen försvann.
I samma veva kikade jag och maken efter hus i Nyköping. Vi hade tagit sikte på ett specifikt område och hittade en 60-talskåk med det helt rätta läget.
Men efter 15 minuter på husvisningen ändrade min hud kulör och blev knottrig och röd. Och likt en höggravid kvinna somnade jag senare sittandes hemma i soffan – det blev inget husköp. Och min make och jag skrattade åt att jag kan ta jobb som mögelhund.
I veckan berättade jag anekdoten för min nyhetschef i samband med att jag skulle åka och göra några intervjuer på Myntan.
"Jag har blivit hes och har svårare att andas" säger en av damerna. De andra två pratar om hur de blivit ovanligt trötta och blött näsblod "Men det kan ju ha med åldern att göra", säger 92-åringen.
I bilen tillbaka till redaktionen, vill jag klia och slita bort mitt hår.
Framför spegeln upptäcker jag hur mina näsborrar blivit röda och svullna och hur röd jag är på bröstet under collegetröjan och upp runt halsen.
Mitt besök på Myntan varade i en timme, de boende har bott där i 6 år.