Det var en sen fredagskväll för några veckor sedan som 16-åringen tvingades lämna ifrån sig sin jacka. Men det dröjde flera dagar innan Nina fick vetskap om rånet.
– Jag ville att han skulle göra en polisanmälan men han vill inte. Tyvärr. För om ingen gör något kommer det aldrig att bli stopp på ungdomsrånen, säger hon.
Nina övervägde att själv polisanmäla rånet men avstod av hänsyn till sonen. Istället skrev hon häromdagen ett inlägg i en lokal facebookgrupp med närmare 7000 medlemmar. Hon gjorde inlägget i frustration då även hennes dotter blivit bestulen. Hennes mobil försvann spårlöst ur ett skåp på Nyköpings högstadium i början av veckan.
– Jag ville varna andra. Men diskussionen spårade ur så jag tog bort inlägget. Folk började be om signalement på dem som tagit jackan. Det blev rasistiska påhopp och jag hatar sånt. Sen fick jag otrevliga meddelanden på messenger. Men det var flera som kommenterade att deras barn också blivit rånade.
Nina har varit sjukskriven länge och har en ansträngd ekonomi. Stölderna slår hårt mot familjen.
– Jag är expert på att leta upp och handla saker på loppis och blocket. Det var så jag fick tag i jackan, jag hade aldrig haft råd att köpa en ny. Min son hade önskat sig den jättelänge.
Jackrånet mot Ninas 16-åring är förmodligen bara ett av många som aldrig klaras upp eller ens anmäls för utredning. Polisen uppmanar föräldrar att prata med sina barn om de "tappar bort" sina jackor och mobiler.
– Och jag kan inte förstå att föräldrar inte reagerar om barnen kommer hem med nya dyra jackor, säger Nina.
Nu är sonen rädd för att gå till och från skolan. Förövarna går inte på samma skola men de ska ha ett rykte om sig att vara våldsbenägna.
Nina är nöjd med hur skolan agerat. Efter rånet skrev hon till en av lärarna och fick bra återkoppling.
– Skolan ska ha all credd för hur de hanterat det här. Det är framför allt två personer, en lärare och en coach, som har stöttat och pratat med min son. Han har också fått telefonnummer till två poliser som han kan ringa till.
De som tog jackan är i samma ålder som Ninas son. Sonen vet inte deras namn men "känner till dem".
– Han har inte fått tillbaka jackan men han har sett att killen som tog den använder den.