Lärarförbundets undersökning Bästa skolkommun 2019 bygger på en jämförelse av tio kriterier, exempelvis resurser till undervisningen, lärartäthet, utbildade lärare och betygsresultat i årskurs 9.
Nyköping har många icke godkända elever och en låg andel utbildade lärare som drar ner kommunens ranking. Antalet barn i förskolan och nivån på sjukfrånvaron tillhör Nyköpings styrkor, enligt undersökningen.
Nyköpings kommun hamnar på plats 247 av landets totalt 290 kommuner. Ett ras med 29 platser jämnfört med 2018.
Anders Eriksson (C), ordförande i barn- och ungdomsnämnden berättar hur han ser på placeringen.
– Vi kan ju inte känna oss nöjda såklart. Men däremot känner jag mig övertygad om att alla anställda inom skolan gör sitt yttersta varje dag för att vi ska kunna se en progression jämfört med de kommande åren. Vi har utmaningar att klara av, där det är viktigare att utvecklas lite åt rätt håll varje år, än att ligga på en viss placering, säger han.
Betyder det att ni inte satsar tillräckligt på skolan?
– Vi prioriterar skolan tydligt och satsar totalt sett så mycket ekonomiska resurser på skolans verksamhet som kommunens totala ekonomi tillåter. Men på grund av de ökande behoven av särskilda stöd i olika former och för att säkerställa likvärdighet och de högre ställda kraven på läroplaner och behörighetsnivåer, skulle vi behöva ekonomisk hjälp med från statligt håll.
Framtida åtgärder?
– Vi har en budgetram för 2020 som är 4,1 procent högre än budgeten för 2019 och vi har öppna och konstruktiva samtal mellan politik och produktion kring vilka områden vi ska prioritera för att uppnå positiv förändring. Arbetet med att ta fram detaljerad fakta kring hur den ska se ut pågår och beslutas i BUN i början av december, säger Eriksson.
Andre vice ordförande i BUN Petter Söderblom (M) är inte förvånad.
– Jättetråkigt men tyvärr inte ett särskilt oväntat resultat. Det är inte första gången vi hamnar där och det har inte gjorts något för att vi ska höja upp oss, säger Söderblom.
Vilka förändringar skulle ni vilja se?
– Framförallt måste man börja prioritera skolan och arbetsgivarfrågor. Det ska vara fokus på bra förutsättningar för personalen och skolledningen för att i slutändan leverera bra resultat för eleverna. Men om inte politiken konstaterar att det här är viktigt tror jag inte vi kommer att se några förändringar, säger Petter Söderblom.