"Inom skolverksamheten gäller inte den s.k. meddelarfriheten som gäller i många andra sammanhang. Det är därför förbjudet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till tidningar, radio och TV." .
Så står det i ett avtal som alla anställda inom skola och förskola i Nyköpings kommun måste underteckna innan de börjar jobba. Formuleringen återkommer även hos Socialnämnden, där det står att meddelarfriheten inte gäller "för uppgifter inom t.ex. socialtjänst eller skola."
Dokumenten har sannolikt lästs och undertecknats av tusentals anställda inom Nyköpings kommun.
Men inte nog med det. I avtalet för skolan står det också att personalen riskerar fängelse om de röjer sekretesskyddade uppgifter:
"Om du lämnar ut en uppgift som sekretess råder för kan du straffas för sekretessbrott. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år."
Problemet är att beskrivningarna är felaktiga. Meddelarfriheten är en grundläggande fri- och rättighet som står inskriven i grundlagen. Den ger var och en rätt att tala med medierna – även när det gäller de flesta sekretessbelagda uppgifter.
Avtalen är undertecknat av kommunjuristen Tomas Wieslander tillsammans med divisionschefen för skolan, Inger Fransson. Enligt Inger Fransson har syftet med avtalet aldrig varit att tysta anställda inom skolan i Nyköping.
– En formulering har blivit olycklig. Den har vi tagit bort och avtalen håller på att omarbetas, säger hon.
Hur kommer det sig att avtalet innehåller en formulering om att meddelarfriheten inte gäller skolanställda?
– Jag vet inte. Avtalet skapades innan jag började som chef i Nyköping, säger Inger Fransson, som kom till Nyköpings kommun 2018.
Hur kommer det sig att det nästan dröjde två år innan du blev medveten om vad som sas om meddelarfriheten i avtalet?
– Jag tänkte inte att jag behövde granska innehållet eftersom det hade tagits fram av sakkunniga innan jag började i Nyköping.
Kommunjurist Tomas Wieslander uppger att han slutat sin tjänst vid Nyköpings kommun för två veckor sedan och vill inte kommentera ärendet. Han berättar dock att avtalet skrevs för över ett år sedan. Han säger att avtalet är utformat för att värna sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.
Experter har sågat avtalet som lagvidrigt. Bland annat Nils Funke. Hur ser du på det?
– Det är hans bedömning. Vissa saker ska inte personalen tala om, till exempel personuppgifter. Men de anställda ska ha möjlighet att prata om sin arbetssituation eller liknande. Det är märkligt, det måste ha missuppfattats. Men jag är oklar på formuleringen i dokumentet då det är längesen jag skrev det. Det är över ett år sedan, säger han.
Tomas Wieslander säger att hans avslutade anställning inte har något med granskningen av sekretessavtalet att göra. Han har valt att söka ett annat jobb.
Fotonot: Vet du mer? Hör av dig till redaktionen@sn.se