På grund av att jordbruket idag odlar en och samma gröda i samma åkermark om och om igen får marken aldrig en chans att bygga upp ett naturligt lager av näring, och för att produktionen inte ska minska tillsätts konstgödsel. I andra änden av systemet finns de specialiserade djurgårdarna, vars gödsel i sin tur bidrar med kväve och fosfor till jorden. Men eftersom djurgårdarna producerar mer gödsel än vad som kan återföras till jorden hamnar näringsämnena till slut i Östersjön och bidrar till en övergödning av inhavet.
Sofi Gerber, forskningsledare vid Stiftelsen biodynamiska forskningsinstitutet, medverkar i ett projekt kallat "2000 kvadratmeter". Projektets syfte är att uppmärksamma konsumenter på hur man kan få till en minskning av antalet kvadratmeter som vi tar i anspråk för vår matkonsumtion, då jordbruket behöver bli mer cirkulärt och effektivt.
Jordbruket behöver gå från ett monokulturellt landskap till att odla fler grödor i samma mark. Till exempel skulle en varvning av både spannmål och vall bidra till en minskad utarmning av jorden och förändringen skulle bidra till att det blir ett mer cirkulärt system vid odlingen. Men den här typen av system gör också att en gård behöver ha både djur- och växthållning, något som är vanligt på gårdar i Sörmland.
– Det finns även en stor vinning för den biologiska mångfalden att det kommer till fler naturbetesängar då de innehåller arter som inte finns någon annanstans samtidigt som man kan binda kväve och kol med hjälp av vallens rötter, säger Sofi Gerber.
Hon anser dock att för att vi ska klara klimatmålet och minska antalet kvadratmeter i vår konsumtion behöver det ske en minskning av köttkonsumtionen och samtidigt hitta svenska proteinkällor, så som gula ärtor eller gotlandslinser.
– Konsumenten måste förstå mervärdet som skapas för miljön och efterfråga för den här typen av produkter men det krävs en politisk satsning för att vi ska få till ett annat tänk om vad som serveras på tallriken, säger hon.
Enligt Sofi Gerber krävs en systemförändring mot ett mer hållbart jordbruk, en förändring som kommer att kosta. Istället för att lägga hela ansvaret på lantbrukarna anser hon att politikerna behöver ta ett ekonomiskt ansvar för förändringen. Men samtidigt måste konsumenterna välja närodlad mat eller naturbeteskött och vara beredda att biffen på tallriken kostar mer.
