Nu ska så klart besluten fattas formellt på nämndemötet den 10 december, men de politiker som är i majoritet i barn- och ungdomsnämnden i Nyköpings kommun vet i alla fall hur de vill spendera pengarna inför kommande år.
Den ekonomiska ramen för nämnden som helhet är 54 miljoner vidare än föregående år, vilket givit ett visst handlingsutrymme och när ordförande Anders Eriksson (C) och vice ordförande Carina Wallin (S) presenterade förslagen sattes den egna rubriken "likvärdighet och tydliga satsningar".
– En tuff situation, men vi känner att vi satsar på skolan, även om det kunde ha varit ännu mer, menar Anders Eriksson.
Man vill tydligt prioritera tre områden: förstärkt socioekonomi och höjda tilläggsbelopp framför allt men även mindre skolor. När det gäller tilläggsbeloppen avsedda för elever med särskilda behov föreslås en höjning med cirka 15 miljoner kronor eller 50 procent ökning.
– Det här har ökat i frekvens, hur många elever som antingen har diagnoser eller funktionsvariationer. Vi måste ta ett ansvar för att de här eleverna också får en likvärdig skola. Det går inte att säga att man inte har råd, säger Eriksson.
Carina Wallin fyller i:
– Får de här barnen den hjälp de behöver, då blir studieron för övriga elever också bättre. Alla får det bättre på så vis.
När det gäller den socioekonomiskadelen gäller det förstärkning av skolpengen i förskolan. Här tittar man på hur man kan skapa bättre förutsättningar för genomförande för de barn som har förälder med låg utbildningsbakgrund, nyanlända och framför allt pojkar.
– Har du en förskola som har hög andel barn med den bakgrunden får den förskolan mer medel genom vårt förslag.
Små skolor på landsbygden, med högst 80 eller 125 elever och minst fem kilometer till närmaste skola, föreslås få ytterligare 2,5 miljoner kronor, även det en höjning med 50 procent. Man hoppas därmed att föräldrar ska känna att det inte ska spela någon roll om man väljer en större eller en mindre skola.
Den totala undervisningspengen förväntas bli 4250 kronor per elev i förskolan, 2 000 per elev i årskurs 1-6 och 150 kronor per elev på högstadiet.
Väl medveten om tankesättet "barn sköter sig om de kan", men de som sköter sig får inte lika mycket pengar?
– Den känslan kan man få, att man glömmer den stora elevgruppen, men de får minst lika mycket pengar som innan, även om det inte ökar lika mycket, menar Eriksson.